Allmänna Bestämmelser för Byggnads-, Anläggnings- och Installationsentreprenader, AB 04

Allmänt om AB 04
Allmänna bestämmelser på entreprenadrättens område har funnits i olika utformning i nära 100 år. AB 04 är ett standardavtal vars avsikt är att återspegla vad som kan anses vara rimliga avtalsvillkor upprättade att återspegla en skälig fördelning av ansvar och risk på både beställar- och entreprenörssidan. Det är Byggandets kontraktskommitté, en ideell förening vars medlemmar representerar byggherrarna, entreprenörernas och konsulternas intressen i byggbranschen, som har framförhandlat AB 04.
För att AB 04 ska gälla krävs normalt att parterna har avtalat särskilt om det i den aktuella entreprenaden.
Redan av förordet till AB 04 framgår att standardavtalen ”bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna. Ändringar i dessa bestämmelser skall därför undvikas.”
Täckbestämmelser och fasta bestämmelser
Av förordet framgår vidare att parterna kan göra ändringar i s.k. täckbestämmelser. Dessa är markerade med en asterisk. Bestämmelserna ska enligt förordet vara möjlig att identifiera genom att dessa bestämmelser innehåller uttrycket ”om inte annat föreskrivs” eller motsvarade. Det ska sägas att en bestämmelse med en asterisk inte med nödvändighet innebär att hela bestämmelsen är en täckbestämmelse. Asterisken innebär endast att bestämmelsen innehåller en sådan bestämmelse. Övriga bestämmelser är s.k. fasta bestämmelser.
Hur ska hemsidan Byggrätt användas?
Vid användande av hemsidan Byggrätt förutsätts användaren ha tillgång till AB 04. Bestämmelserna, och i förekommande fall kommentarerna till bestämmelserna, i standardvillkoren framgår inte av hemsidan Byggrätt. Däremot är samtliga bestämmelser i AB 04 kommenterade i olika omfattande utsträckning. Många av bestämmelserna i AB 04 har en rubrik. Denna är i förekommande fall återgiven som en rubrik till bestämmelsen. Där sådan rubrik inte föreligger har bestämmelsen erhållit en rubrik som sammanfattar bestämmelsen.
Som påpekas på hemsidan Byggrätt under fliken ”Om/Kontakt” ska all information som publiceras på hemsidan Byggrätt ses som allmän information och utgör inte, och ska inte användas som professionell juridisk rådgivning. Innehållet är på intet sätt uttömmande. Eventuellt användande av informationen på hemsidan Byggrätt sker därmed helt på användarens egen risk. Se i övrigt vad som anförts under fliken ”Om/Kontakt”.

Kapitel 1 OMFATTNING

Kontraktshandlingarna definieras som kontrakt jämte handlingar som är fogade till detta eller som i någon av dessa är angivna som gällande för kontraktsarbetena. Ur ett anbudsperspektiv innebär första stycket av bestämmelsen att beställaren skriftligen ska ange vad han önskar att entreprenören ska utföra. Detta är en förutsättning för kalkylerbarhet i anbudsskedet och därmed omfattningen av entreprenörens åtagande.
Av andra stycket framgår att kontraktsarbetena även omfattar detaljarbeten. Ordet detaljarbete ska tolkas bokstavligen som ett mindre arbete. Anledningen att det talas om detaljarbeten är att det är omöjligt att i en kontraktshandling få med alla de detaljer som krävs. Innebörden är att entreprenören ansvarar för alla de detaljarbeten som behövs, även när det inte är angivet i förfrågningsunderlaget, förutsatt att de uppenbarligen är avsedda att utföras utan tillägg till kontraktssumman. Exempel på detaljarbete är t. ex. spik varvid kostnaden för detta ska räknas in genom ersättning för något annat.
Av kommentaren till bestämmelsen framgår att ett visst arbete bara behöver redovisas på ett ställe i handlingarna vilket förutsätter att handlingarna är konsekvent samordnade. Uppgiften om arbetet bör alltså finnas i den handling och på det ställe som motsvarande uppgifter normalt finns. Detta är ett beställaransvar.
Undantagsregeln ”om inte omständigheterna föranleder annat” förklaras i kommentaren till bestämmelsen. Där framgår att om förfrågningsunderlaget inte är ändamålsenligt och logiskt samordnat kan följden bli att handlingarna inte anses komplettera varandra. Detta sker när entreprenören inte rimligen bort inse en viss skyldighet. Det är vid denna bedömning ovidkommande att olika entreprenörer kan ha olika kunskapsnivå varför utgångspunkten är en objektiv bedömning.
I bestämmelsen rangordnas de handlingar som normalt utgör kontraktshandlingar. De angivna handlingarna är i princip rangordnade i omvänd tidsordning så att de senaste upprättade dokumenten gäller före tidigare upprättade dokument. I bestämmelsen är även handlingar som främst är avsedda att ligga till grund för anbudskalkylen rangordnade före handlingar som främst ska anses kompletterande. Föreligger motstridiga uppgifter i handlingarna gäller handlingarna i den ordning som de är angivna i bestämmelsen. Kontraktet kan ofta ha en annan rangordning av handlingarna och andra handlingar som inte finns med här i AB 04 kap. 1 § 3. I de fallen är det handlingarna som framgår av kontraktet som gäller i den ordning som de är uppräknade där. Av bestämmelsens första stycke följer en säkerhetsventil genom skrivningen ”om inte omständigheterna föranleder annat”. Skrivningen är dock så allmänt hållen att den blir svårtillämpad.
Av andra stycket i bestämmelsen följer ett specifikt undantag som innebär att en uppgift i mängdförteckning alltid gäller före uppgifter i övrigt i förfrågningsunderlaget för att bestämma kontraktsarbetenas omfattning.
Punkten 2 i rangordningslistan har ägnats särskilt intresse i kommentaren till bestämmelsen. De ändringar som avses brukar normalt benämnas särregleringar. För att en särreglering i administrativa föreskrifter ska gälla före AB 04 måste den vara tydlig. Tydlighetskravet uppfylls genom att innebörden av särregleringen är klar och att regleringen är upptagen under rätt kod och rubrik i de administrativa föreskrifterna. För att en ändring av en fast bestämmelse ska anses tydlig krävs dessutom att den är upptagen i en sammanställning i de administrativa föreskrifterna under koden AFC.111.
I bestämmelsen regleras motstridighet inom en handling, grupp av handlingar eller i ett förfrågningsunderlag. Denna bestämmelse tillämpas när motstridighet mellan uppgifter inte kan bestämmas enligt rangordningsregeln i AB 04 kap. 1 § 3. Bestämmelsen innebär att vid en sådan intern motstridighet så har entreprenören rätt att utgå från den föreskrift som innebär lägsta kostnaden. Detta ger uttryck för den s.k. minimiregeln som innebär att otydliga avtalsvillkor bör tolkas så att man väljer den för den förpliktande parten (entreprenören) minst betungande tolkningen.
Av bestämmelsen följer att oavsett var måttuppgifter framgår av kontraktshandlingarna så har siffror och bokstäver företräde framför skalmått. Med skalmått avses mätning med måttstock på en ritning som därefter omvandlas till verkligt mått med stöd av den skala ritningen har. Av bestämmelsen framgår vidare en undantagsregel om måttuppgiften ”inte är uppenbart felaktiga”. Vad som anses uppenbart ska ske med utgångspunkt i att en fackman direkt skulle konstatera att uppgifterna inte är korrekta.
Bestämmelsen tillsammans med 7-8 §§ får särskild betydelse vid tillämpningen av bestämmelsen i AB 04 2 kap. § 4 avseende s.k. likställda ÄTA-arbeten. Av bestämmelsen följer att den av parterna som tillhandahåller en uppgift, undersökningsmaterial eller teknisk lösning också ansvarar för dess riktighet. Det spelar ingen roll varför uppgiften är oriktig. Ansvaret för lämnade uppgifter är alltså strikt. Bestämmelsen är således tillämplig på den som tillhandahållit uppgiften oavsett om det är beställaren eller entreprenören. Om t. ex. beställaren lämnar uppgiften att marken är fri från berg så har entreprenören rätt till ersättning för det tilläggsarbete att spränga eller forsla bort berg som entreprenören därför inte räknat med i sitt anbud.
Bestämmelsen är även tillämplig på en entreprenör som tillhandahållit en konstruktion varvid denne svarar för dess lämplighet.
Enligt andra stycket inskränker inte motpartens godkännande ansvaret enligt första stycket. Endast vid ett tydligt övertagande av ansvar av motparten är part befriad från sitt ansvar.
Innebörden av bestämmelsens tredje stycke är att entreprenören i sitt anbud inte har att räkna med några svårigheter som borde framkommit vid en av beställaren fackmässigt utförd undersökning.
Av bestämmelsen framgår att innan entreprenören lämnar anbud så förutsätts denne ha skaffat sig kännedom om arbetsområdet och andra förhållanden av betydelse för att kunna bedöma vad som krävs för att utföra kontraktsarbetena. Underlåter entreprenören att iaktta denna undersökningsplikt, och därför missar förhållanden som inverkar på kontraktsarbetena, föreligger inte rätt till ersättning för de merkostnader som entreprenören drabbas av. Av kommentaren framgår att entreprenören inte är skyldig att utföra demontering, förstörande åtgärder eller markundersökningar. Entreprenören är inte heller skyldig att utföra mätningar eller andra kontroller. Av första stycket framgår vidare att det ansvar som beställaren har för riktigheten av sina lämnade uppgifter m.m. enligt AB 04 1 kap. 6 § inte inskränks av den undersökningsplikt som föreskrivs för entreprenören.
Av andra stycket framgår det möjligen självklara att entreprenören kan utgå från att arbetsområdet befinner sig i samma skick vid starten av entreprenaden som det hade vid anbudslämnandet. Om andra arbeten ska utföras innan den aktuella entreprenaden, exempelvis annans markarbeten, ska entreprenören utgå från att arbetsområdet har det skick som kan antas utifrån vad som är känt om dessa föregående arbeten. Förhållanden som är årstidsberoende ska emellertid entreprenören beakta. Om denne lämnar ett anbud under sommaren så ska anbudet, om entreprenadarbetena ska utföras under vintern, beakta detta i anbudet.
Av bestämmelsen och kommentaren framgår att om det vid tidpunkten för anbudets lämnande, inte senare, saknas uppgifter om arbetsområdet eller det område som berörs av entreprenaden så ska förhållandena anses vara sådana som kunnat förutsättas vid en fackmässig bedömning av entreprenörens åtagande.
Både avseende denna bestämmelse och föregående bestämmelse framkommer att om en entreprenör stöter på förhållanden som innebär att denne drabbas av icke kalkylerbara kostnader som (i) inte framgått av förfrågningsunderlag, (ii) inte framgått av besök på arbetsområdet och (iii) heller inte bort förutses vid en fackmässig bedömning så föreligger rätt till ersättning enligt AB 04 kap 2 § 4.
Av särskilt intresse är därför vad entreprenören har att förutsätta vid en fackmässig bedömning. Frågan har prövats av Högsta domstolen, NJA 2015 s. 3. Domstolen konstaterade att bestämmelsen får uppfattas så att den är tillämplig även när det finns vissa uppgifter men dessa är oklara eller ofullständiga. Högsta domstolen konstaterade vidare att uttrycket ”fackmässig” förekommer i flera bestämmelser i AB 04 som behandlar olika situationer. Begreppet fackmässig kan därför enligt domstolen inte ges en enhetlig innebörd för hela AB 04 utan vad som är fackmässigt måste avgöras mot den aktuella bestämmelsens syfte och de krav som kan ställas på parten. Den närmare innebörden avgörs slutligen av omständigheterna i det enskilda fallet. Tillämpningen av bestämmelsen bör enligt Högsta domstolen utgå från samma principer som bär upp andra bestämmelser i AB 04. Domstolen utgick då från att regleringarna i AB 04 syftar till ett rationellt och kostnadseffektivt genomförande av byggprojekt. Vid anbudsgivning bör inte osäkra förhållanden prissättas till nackdel för bägge parter. En fackmässig bedömning innefattar genomgång av tillgängliga underlag varvid risker som kan påverka utförandet av kontraktsarbetena ska identifieras. Ett led i denna genomgång är att överväga sannolikheten för att ett visst förhållande föreligger och att det förhållandet kan påverka valet av arbetsmetod och även kostnaderna för kontraktsarbetena. Det krävs då inte att anbudsgivaren ska beakta alla risker som är tänkbara i den aktuella situationen. Anbudsgivaren ska inte heller behöva utgår från att ett visst förhållande föreligger när sannolikheten är ungefär densamma för förhållandet existens som dess icke existens. Däremot bedömde Högsta domstolen att det är annorlunda om det är troligt att förhållandet föreligger.
Det åligger därmed en entreprenör att beakta de förhållanden inom arbetsområdet som är troliga.
Bestämmelsen är en täckbestämmelse.
Av bestämmelsens andra stycke framgår grundprincipen att entreprenören i sitt anbud ska räkna med allt som behövs för entreprenadens utförande. Detta inkluderar exempelvis bodar eller andra hjälpmedel som krävs. Om något arbete eller hjälpmedel inte ska ingå eller inräknas i kontraktssumman så måste det framkomma av kontraktshandlingarna.
Tredje styckets utformning innebär att entreprenören ska beakta att det denne kan tillgodogöra sig vid utförandet av entreprenaden har ett värde vid beräknande av anbudet. För det fall t. ex. material visar sig vara förorenade och därför inte inbringar det värde entreprenören räknat med så bör detta omfattas av beställarens fackmässiga undersökning enligt AB 04 1 kap. § 6 tredje stycket, vilket innebär att entreprenören haft att utgå ifrån att materialet inte var förorenade.
Av bestämmelsen, som är en täckbestämmelse, framgår av första stycket att det är beställaren som är skyldig att utverka tillstånd till överenskommet utförande av entreprenaden men att entreprenören är skyldig att förvissa sig om att tillstånd erhållits innan arbeten där tillståndet krävs påbörjas. Sådana tillstånd som torde vara av störts betydelse vid bestämmelsens tillämpning är bygglov och startbesked.
Bestämmelsen fastslår det närmast uppenbara att entreprenören är skyldig att bekosta extra besiktningar och kontroller om denne underlåter att följa entreprenadhandlingarna.
Exempel på entreprenörens skyldighet att träffa överenskommelser med myndigheter och andra kan avse t. ex. ansökan om trafikanordningsplan i samband med vägarbeten.
Av bestämmelsens första stycke sker en begränsning i entreprenörens skyldighet att följa författningar. Av begreppsbestämningarna framgår att med författning avses lag, förordning och andra bindande regler enligt kapitel 8 regeringsformen. Entreprenören är i en utförandeentreprenad skyldig att utföra det objekt som kontraktet avser men ansvarar inte för projekteringen. Entreprenören är därmed endast skyldig att följa författningar som gäller utförandet, exempelvis trafiklagstiftning. Entreprenören är däremot inte skyldig att den färdiga entreprenaden ska vara förenlig med gällande författningar. Det ansvaret åvilar den som projekterar entreprenaden.
Såvitt avser andra stycket följer av kommentaren till bestämmelsen att bestämmelserna i miljöbalken särskilt avses.
Av tredje stycket i bestämmelsen följer en prisregleringsmekanism vid händelse av att författningar träder i kraft efter avgivande av entreprenörens anbud. Har ändringen betydelse för kontraktsarbetenas omfattning eller sättet för deras utförande ska en reglering av kontraktssumman ske. Ett undantag för rätt till kostnadsreglering för entreprenören sker i styckets andra mening varvid kostnadsreglering inte ska ske om entreprenören kände till eller bort känna till den nya författningen.
Bestämmelsens syfte är att part inte har rätt att utan medgivande använda sig av handlingar som denne har fått tillgång till i samband med anbudsgivning.
I andra stycket regleras rätten till ekonomisk ersättning från anbudsinfordraren vid otillåten användning och i tredje stycket sättet för ersättningens beräkning.
Av bestämmelsen framgår rätt för ägare eller brukare efter slutförd entreprenad att använda handlingar avseende entreprenaden. Med handlingar avses t. ex. ritningar, skötselinstruktioner m.m. Handlingarna får användas för det objekt som entreprenaden avser, inte för att utföra liknande entreprenader vid senare tillfälle.

Kapitel 2 UTFÖRANDE

Av bestämmelsens första stycke framgår begreppet ”kvalitetsangivelse”. Kvaliteten enligt AB 04 kap. 2 § 1 gäller slutresultatet. Tanken är att entreprenaden ska ha en jämförbar kvalitet rakt igenom så att det inte föreligger rätt för entreprenören att välja det billigaste tänkbara i vissa delar av entreprenaden även om det i den delen saknas kvalitetsangivelse.
Av andra stycket följer ett fackmässighetskrav. Av andra meningen klargörs att kravet på fackmässighet inte inskränker beställarens ansvar enligt AB 04 kap. 1 § 6. Det innebär att beställaren inte får brista i projekteringen och därefter kräva att entreprenören kostnadsfritt ska lösa situationen med hänvisning till fackmässighetskravet.
Beträffande vad kravet på fackmässighet innebär kan följande sägas. AB 04 saknar kommentar till bestämmelsen. I kommentaren till motsvarande bestämmelse i ABT 06 anges att kravet på fackmässighet bl. a. förväntas innefatta den skicklighet och fackkunskap som det finns skäl att förvänta sig av en teknisk konsult med motsvarande uppdrag att projektera. En fackmässig entreprenör ska därmed utföra sitt uppdrag på ett sätt som förväntas av en normalkunnig fackman. Det kan konstateras att vad som är fackmässigt varierar över tid. Det väsentliga till uppfyllande av fackmässighetskravet var vad som var fackmässigt vid tiden för utförandet. Den fackmässige entreprenören förväntas därmed följa med utvecklingen.
Av bestämmelsen, som är en täckbestämmelse, framgår att en entreprenör är skyldig att upprätta en kvalitets- och miljöplan. Av kommentaren till bestämmelsen framgår att detta krav även uppfylls genom gemensam redovisning i en och samma handling. Med kvalitetsplan avses handling som anger särskilda kvalitetspåverkande åtgärder för att säkerställa entreprenadens kontraktsenliga utförande. Planen kan t. ex. ange aktiviteter som krävs för att säkerställa och beskriva systematiken i kvalitetsarbetet. Av en miljöplan kan t. ex. framgå vilka åtgärder som kommer att vidtas vid val av arbetsmetodik och byggmaterial, materialhantering, källsortering och omhändertagande av avfall. Beställaren har rätt att granska planerna innan arbetena påbörjas. Syftet är att beställaren ska kunna fastslå att entreprenören har beaktat det kvalitets- och miljöåtgärder som beställaren föreskrivit i förfrågningsunderlaget.
Av bestämmelsens andra och tredje stycke framgår att entreprenören under entreprenadtiden är skyldig att utföra och dokumentera sina åtaganden enligt planerna. För det fall entreprenören missköter detta åtagande så har beställaren rätt att vidta rimliga åtgärder på entreprenörens bekostnad. Med ”rimlig” avses att det inte får avse allt för dyra och betungande åtgärder för entreprenören. De konsekvenser entreprenören i annat fall kan drabbas av regleras i AB 04 kap. 4 § 9, förlängd garantitid, och AB 04 kap. 5 § 18, prisavdrag.
Bestämmelsen anknyter till bestämmelserna i AB 04 kap. 2 § 6 och AB 04 kap. 6 § 2. Av regleringen framgår att det är både en rättighet och skyldighet för entreprenören att under entreprenadtiden utföra ÄTA-arbeten som föreskrivs, d.v.s. beställs, av beställaren. Av kommentaren till bestämmelsen framgår att denna rättighet och skyldighet endast gäller sådana arbeten som har ett omedelbart samband med kontraktsarbetena och som är väsentligt samma natur som dessa (d.v.s. en målarentreprenör kan t. ex. aldrig med stöd av bestämmelsen anses vara skyldig att utföra elarbeten).
Skrivning ”om inte annat följer av författning” innebär att lag har företräde framför bestämmelsen vilket innebär att t. ex. lag (2016:1145) om offentlig upphandling i vissa situationer kan ha företräde.
Av bestämmelsen följer entreprenörens rätt till ersättning för s.k. likställda ÄTA-arbeten. Härmed avses sådana arbeten som i och för sig inte föreskrivs av beställaren men som ändå ska likställas med sådana av beställaren föreskrivna ÄTA-arbeten. För att entreprenören ska ha rätt till ersättning för likställda ÄTA-arbeten krävs att vissa förutsättningar för entreprenadens utförande inte är sådana som entreprenören haft anledning att förutsätta enligt AB 04 kap. 1 §§ 6-8. De oriktiga uppgifterna ska ha lämnats av beställaren. Entreprenören är vidare skyldig att uppfylla formkravet i AB 04 kap. 2 § 7 innebärande att entreprenören inhämtar beställarens synpunkter innan arbetena påbörjas förutsatt att kostnaderna bedöms överskrida ett gränsbelopp (för närvarande drygt 29 000 kr exklusive mervärdesskatt), även om parterna kan överenskomma om annat gränsbelopp.
Entreprenören står risken för ändrad mängd utfört arbete som inte direkt framgår av handlingarna förutsatt att inte beställaren har beordrat det ändrade utförandet. Inte heller detaljarbeten (jfr. AB 04 kap. 1 § 1 andra stycket) som fordras av kontrollerande myndighet berättigar rätt till ersättning som ÄTA-arbete om handlingarna har tillhandahållits av entreprenören.
Av bestämmelsen framgår ett skriftlighetskrav såvitt avser beställning av ÄTA-arbeten i AB 04 kap. 2 § 3. Av begreppsbestämningarna till AB 04 följer att med ”skriftligen” avses information som kan läsas och lagras. Både pappersdokument och digitala dokument omfattas således av definitionen. Skriftlighetskravet är uppfyllt om beställaren överlämnar reviderad ritning eller annan handling, t. ex. en beskrivning, som innefattar ÄTA-arbete. Av AB 04 kap. 3 § 1 framgår att det endast är ombudet som är behörig att med bindande verkan företräda beställaren. Parterna bör därför överenskomma om annan ordning ska tillämpas innebärande att annan än ombud har rätt att göra beställning av ÄTA-arbete upp till t. ex. viss beloppsnivå. Av AB 04 kap. 3 §§ 2-3 följer vidare att kravet på skriftlighet även är uppfyllt genom anteckning i byggmötesprotokoll.
Bestämmelsen reglerar den underrättelseskyldighet som föreligger för entreprenören för att denne ska vara ersättningsberättigad för likställda ÄTA-arbeten enligt AB 04 kap. 2 § 4. Av bestämmelsen följer att entreprenören utan dröjsmål ska inhämta beställarens synpunkter innan arbetena påbörjas. Detta krav föreligger endast om den bedömda kostnaden för ÄTA-arbetet överstiger ett halvt prisbasbelopp (för närvarande drygt 29 000 kr exklusive mervärdesskatt). Parterna kan överenskomma om annat gränsbelopp.
Med ”inhämta beställarens synpunkt” avses inte att beställaren måste återkomma med en beställning på ÄTA-arbete i enlighet med entreprenörens underrättelse. Beställaren kan även återkomma med besked att denne anser att arbetet är ett kontraktsarbete eller återkomma med projektering avseende ett helt annat utförande. Oavsett vilket är entreprenören skyldig att utföra det arbete som beställaren anger att denne vill ha. Frågan om det dessutom berättigar entreprenören tillkommande ersättning som ÄTA-arbete får hanteras separat från utförandefrågan.
Om entreprenören bedömer att ÄTA-arbetet understiger gränsbeloppet har denne rätt att påbörja arbetet men det föreligger alltjämt skyldighet att omgående härefter underrätta beställaren om ÄTA-arbetet.
Sista stycket är en täckbestämmelse som anger att parterna kan avtala att underrättelsen ska ske skriftligen (vilket ur bevishänseende alltid är att föredra oavsett om det har avtalats eller inte).
Bestämmelsen är tänkt att utgöra en säkerhetsventil vilket kan berättiga entreprenören ersättning för ÄTA-arbete enligt AB 04 kap. 2 §§ 3-4 trots avsaknad av skriftlig beställning eller inhämtande av beställarens synpunkter fast att gränsbeloppet bedöms överskridas. Av bestämmelsen framgår ett oskälighetsrekvisit. Troligen är utrymmet större för vad som ska anses oskäligt när det gäller föreskrivna ÄTA-arbeten än likställda ÄTA-arbeten.
Av bestämmelsen framgår ömsesidig underrättelseskyldighet för part utöver vad som särskilt framgår av AB 04 kap. 2 § 7 att underrätta motpart om fyra olika fall av avvikelser i kontraktshandlingarna och en närmast uppsamlande bestämmelse omfattande omständigheter av betydelse för entreprenaden ändras eller tillkommer.
Bestämmelsen är en täckbestämmelse i den mån att parterna föreslås att ange i kontraktshandlingarna att underrättelser ska ske skriftligen. Fullgör inte part sin underrättelseskyldighet enligt denna bestämmelse blir denne ersättningsskyldig för den skada som underlåtenheten orsakar.
Part är endast underrättelseskyldig om förhållandet upptäckts. Därmed föreligger ingen skyldighet att faktiskt upptäcka förhållandena.
Bestämmelsen är en av många ordningsregler i AB 04. I första stycket stadgas en huvudregel vid vilken tidpunkt som information ska tillhandahållas part. Bestämmelsen avser uppgifter och handlingar. Har tidpunkt avtalats innebär det ett avtalsbrott att inte uppfylla detta krav. Har parterna inte avtalat om någon viss tidpunkt ska tillhandahållande ske så att entreprenaden kan utföras och färdigställas planenligt. Med planenligt bör i första hand gälla en mellan parterna överenskommen planering och i andra hand bör det vara entreprenörens planering som avses då denne ensam är behörig att leda entreprenadens utförande, jfr. AB 04 kap. 3 § 4.
Av andra stycket framgår parts aktivitetsplikt att utan dröjsmål granska de handlingar som mottagits från den andra parten. I begreppet ”utan dröjsmål” ligger ett krav på synnerlig snabbhet. Granskningsskyldighet kan aldrig innebära att motpartens ansvar enligt AB 04 kap. 1 § 6 inskränks.
Även denna bestämmelse är en ordningsregel. Av bestämmelsen föreskrivs en skyldighet för entreprenören att i erforderlig mån rekvirera arbete som beställaren ska tillhandahålla. Detta omfattar även t. ex. hjälpmedel.
Bestämmelsen föreskriver det närmast självklara att entreprenören utan dröjsmål ska bortskaffa av honom anskaffat ej kontraktsenligt material eller varor från arbetsområdet. Underlåtenhet från entreprenören i detta avseende innebär rätt för beställaren att göra det på entreprenörens bekostnad.
Med utsättning avses nödvändiga markeringar och utgångspunkter som måste finnas för produktion. Av bestämmelsen framgår beställarens skyldigheter i detta avseende omfattande att beställaren måste föranstalta om och bekosta utsättning som utförs av myndighet. Beställaren är vidare skyldig att ange de utgångspunkter som erfordras när utsättning inte ska utföras av myndighet.
Bestämmelserna i AB 04 kap. 2 §§ 13-14 reglerar begreppet “utsättning” som innebär att nödvändiga markeringar och utgångspunkter för produktionen måste finnas. I denna bestämmelse regleras entreprenörens skyldigheter i detta avseende.
Bestämmelsen reglerar entreprenörens skyldighet att bekosta och se till att provning genomförs på sätt framgår av entreprenadhandlingarna. Utöver sådan provning som framgår av entreprenadhandlingarna har beställaren rätt att genomföra ytterligare provning på sätt denne önskar. Sådan provning ska dock bekostas av beställaren med undantag av provning som inte ger godkänt resultat som ska bekostas av entreprenören. Med provning avses främst provning av olika installationer och styrsystem. Dokumentation av provning visas ibland upp av entreprenören i samband med besiktning varvid det är besiktningsmannen som avgör om dokumentationen utgör tillräckligt underlag för dennes bedömning, se AB 04 kap. 7 § 12.

Kapitel 3 ORGANISATION

Av bestämmelsen framgår att båda parterna ska utse ombud. Denne är därefter behörig att med bindande verkan företräda sin huvudman i frågor som rör entreprenaden och träffa ekonomiska och andra uppgörelser. ”Frågor som rör entreprenaden” är ett vitt begrepp. Att ingå förlikning till betydande belopp, i det aktuella fallet flera miljoner, har inte ansetts omfattas av ombuds behörighet enligt domstol.
Ombudet företräder egentligen sin huvudman med stöd av fullmakt. T. ex. ställningsfullmakt redogörs för i 10 § andra stycket avtalslagen varvid en anställd hos beställaren eller entreprenören har den fullmakt som en person i dennes position normalt har.
Genom domstolsavgöranden har även andra fullmaktstyper som inte är lagreglerade uppkommit. Toleransfullmakt är t. ex. en fullmakt som ansetts uppkomma genom att beställare/entreprenör tidigare har tolererat att någon har handlat för ens räkning varvid hänsyn tas till om det skett under längre tid och upprepade gånger osv. Även kombinationsfullmakt har ansetts föreligga i domstolsavgöranden. Med det avses att det föreligger en kombination av omständigheter som är ägnade att i samverkan med varandra ge motparten uppfattningen att denne har att göra med en behörig person. Ett väsentligt inslag i kombinationsfullmakten är att personens behörighet knyts till entreprenörens/ beställarens befogade tillit.
Av bestämmelsen framgår att det är obligatoriskt att hålla startmöte innan entreprenaden inleds. Av bestämmelsen framgår vidare att beställaren ska föra protokoll som ska godkännas av entreprenören.
Av andra stycket framgår att eventuellt krav på skriftliga underrättelser är uppfyllda vid anteckning i startmötesprotokoll.
Ett viktigt påpekande i kommentaren till paragrafen är att förutom beställaren och entreprenören så bör även företrädare för konsulter, sidoentreprenörer och underentreprenörer kallas till startmöte. I kommentaren framgår vidare att parterna vid startmöte kan komma överens om att underrättelser enligt AB 04 kap. 2 §§ 7 och 9 samt AB 04 kap. 4 § 4 ska lämnas skriftligt, även om det inte framgår av kontraktshandlingarna. Detta är ett exempel på den vikt som ges till att dokumentera händelserna i entreprenaden.
Av bestämmelsen framgår att det är obligatoriskt för parterna att delta på byggmöten. Behörig person, i första hand ombudet, eller annan som denna behörighet delegerats till ska närvara.
Det protokoll som ska föras av beställaren i samband med byggmötet ska justeras av entreprenören. Med justeras menas att protokollet ska granskas så att det överensstämmer med vad parterna avhandlade i samband med byggmötet. Det är viktigt att entreprenören tar upp om något är felaktigt återgivet eller för den delen utlämnat i protokollet. Om entreprenören underlåter att framföra synpunkter på felaktigheter föreligger risk att denne genom passivitet blir bunden av vad som antecknats i protokollet. Justeringar och noteringar bör ske senast innan nästa byggmöte så att det kan antecknas i följande protokoll. Alternativt översändas skriftligen till motparten.
Av andra stycket framgår att eventuellt krav på skriftliga underrättelser är uppfyllda vid anteckning i byggmötesprotokoll.
Genom bestämmelsen framgår att beställaren, konsulter eller annan inte har rätt att lägga sig i entreprenörens sätt att leda entreprenadens utförande. Av bestämmelsen torde även följa att entreprenören har rätt att efter eget skön välja exakt hur och i vilken ordning entreprenaden ska utföras så länge denne färdigställer entreprenaden inom kontraktstiden och inte påverkar beställarens eller eventuella sidoentreprenörers arbeten inom tidplanen.
Av bestämmelsen, som är en täckbestämmelse, framgår tillsammans med bestämmelserna i AB 04 kap. 3 §§ 6-7 beställarens rätt att utöva kontroll. Av första stycket framgår att beställaren, genom utsedd kontrollant (andra stycket), har rätt att utöva kontroll på sätt denne finner lämpligt. Kontrollens syfte är inte att besiktiga eller bedöma entreprenörens arbete utan torde endast tjäna som en motvikt till entreprenörens oinskränkta rätt att själv välja hur och i vilken ordning arbeten ska utföras under entreprenadtiden, se AB 04 kap. 3 § 4. Beroende på hur kontrollanten väljer att utöva sin kontroll, bestämmelsen är utformad så att entreprenören kan vara tvungen att tåla tämligen obetydligt hinder, så skulle det kunna innebär att entreprenören hindras och av den anledningen både skulle kunna vara berättigad tidsförlängning och ersättning härför. Beställaren kan välja helt själv vem som ska utses till kontrollant och denne behöver inte vara oberoende i förhållande till parterna. Det innebär att någon i beställarens organisation kan utses till kontrollant.
Av tredje stycket framgår att kontrollanten har fritt tillträde till arbetsområdet och dessutom har rätt att utan ersättning använda sig av vissa av entreprenörens verktyg och maskiner samt även viss handräckning från entreprenören. Det skulle exempelvis kunna vara att entreprenören bistår med, och styr, en skylift som kontrollanten behöver använda sig av för att kontrollera ett arbete som annars inte är åtkomligt.
Av bestämmelsen framgår att om det framgår av entreprenadhandlingarna så ska entreprenören anmäla när arbetsprestation, material eller vara är tillgänglig för kontroll. Det ska framgå i förväg vad beställaren avser att kontrollera så att entreprenören i god tid kan anmäla det till beställaren så att denne kan utöva kontroll utan att entreprenören hindras. Beroende på hur kontrollanten väljer att utöva sin kontroll, bestämmelsen är utformad så att entreprenören kan vara tvungen att tåla tämligen obetydligt hinder, så skulle det kunna innebär att entreprenören hindras och av den anledningen både skulle kunna vara berättigad tidsförlängning och ersättning härför.
Av bestämmelsen framgår att kontrollanten utan dröjsmål ska meddela entreprenören om denne har saker att anmärka på efter genomförd kontroll. Framför beställaren anmärkningar som entreprenören anser är grundlösa så är entreprenören i och för sig skyldig att skriftligen underrätta beställaren om det och ange skälet härför, men bestämmelsen innebär inte skyldighet för entreprenören att vidta åtgärd med anledning av kontrollantens anmärkning. Huruvida det föreligger fel i entreprenaden ska bedömas av besiktningsman, AB 04 kap. 7, av allmän domstol eller av skiljenämnd.
Bestämmelsen, som nog sällan tillämpas, innebär att beställaren om entreprenören t. ex. inte iakttar arbetsskyddslagstiftning har rätt att på entreprenörens bekostnad rätta till brister hos entreprenören. Beställaren måste underrätta entreprenören innan åtgärder vidtas.
Bestämmelsen, som är en täckbestämmelse, innebär att det är beställaren som ansvarar för samordning under entreprenadtiden. Det är en naturlig ordning då det är beställaren som har avtal med samtliga i bestämmelsen berörda parter. Det är dock vanligt att parterna avtalar att entreprenören tar över samordningsansvaret. I dessa fall är det synnerligen viktigt att det föreligger en konstruktiv dialog mellan beställaren och entreprenören så att beställaren vid behov skyndsamt och kraftfullt kan ta direktkontakt med sidoentreprenörer som entreprenören inte är kontraktspart med.
Av bestämmelsen följer att om det enligt kontraktshandlingar föreligger skyldighet för part att tillhandahålla hjälpmedel (enligt Begreppsbestämningar med anmärkningar i AB 04 är hjälpmedel: ”anordningar som erfordras för entreprenadens utförande samt transporter. Exempel på hjälpmedel är maskiner, redskap, ställningar, bodar, formvirke och instrument”) eller allmänt arbete (enligt Begreppsbestämningar med anmärkningar i AB 04 är arbete: ”arbetsprestation, hjälpmedel, material och varor. Arbetsprestation innefattar även handhavande av material och varor”) så förutsätts detta kunna ske i enlighet med tidplan eller i annat fall utan att det påverkar kostnaderna. Om det ändå sker kostnadspåverkan ska det regleras genom de bestämmelser i AB 04 kap. 6 som det sker en hänvisning till. Regeln torde sällan tillämpas.
Bestämmelsen ger, efter det att parterna har samrått, entreprenören rätt att kostnadsfritt disponera arbetsområdet. Med arbetsområde avses enligt Begreppsbestämningar med anmärkningar i AB 04: ”område som under entreprenadtiden står till entreprenörens disposition för entreprenadens utförande.”
Bestämmelsen, som torde tillämpas ytterst sällan, innebär att det krävs beställarens medgivande för att inkvartera entreprenörens anställda eller upplåta lokaler i anläggning eller byggnad som påverkas av entreprenaden.
Av bestämmelsen framgår skyldighet för entreprenören att föra dagbok. Det ligger i båda parters intresse att entreprenören kontinuerligt överlämnar kopia av dagboksbladen till beställaren. Det är vanligt att beställaren bekräftar att denne har tagit del av dagboksbladet genom en signatur i dagboken. Detta innebär att beställaren har mottagit dagboken, inte att denne exempelvis beställer ÄTA-arbete eller medger hinder som antecknats i dagboken. Däremot kan en anteckning om hinder i dagboken av entreprenören föranleda en aktivitetsplikt hos beställaren att reklamera mot hindret om denne inte anser sig ansvara för det för att inte riskera att bli bunden av passivitet.
Bestämmelsen, som är en täckbestämmelse, innebär en regel till bestämmande av omfattningen på entreprenörens arbete för att bestämma riktigheten i entreprenörens debitering. Uppmätning tillämpas t. ex. vid mängdkontrakt varvid det sker en uppmätning av hanterade schaktmassor till fastställande av korrekt debitering. Av sista stycket i bestämmelsen framgår att uppmätning i vissa fall även kan ske under entreprenadtiden.

Kapitel 4 TIDER

Av bestämmelsen framgår att entreprenören ska planera arbetena så att de kan färdigställas inom kontraktstiden. Av Begreppsbestämningar med anteckningar i AB 04 framgår att med kontraktstid avses ”i kontraktshandlingarna angiven tid för utförande av kontraktsarbetena eller huvuddel därav.” Planeringen ska redovisas av entreprenören i tidplan som tillhandahålls beställaren. Tidplanen kan t. ex. innehålla uppgifter om tider för utförande av arbeten, provningar eller tillhandahållande av handlingar, hjälpmedel, material eller varor. Tidplanen används för att tala om när något ska göras och när det ska vara färdigt. Entreprenören kan inte genom att ensidigt översända en reviderad tidplan till beställaren förändra tidplanen i kontraktet.
Av andra stycket framgår att beställaren i sin tur är skyldig att tillhandahålla tillgängligt underlag för entreprenörens planering, t. ex. bygglov eller tider för beställarens egna eller sidoentreprenörernas arbeten.
Av tredje stycket följer en skyldighet för entreprenören att efter begäran från beställaren upplysa beställaren hur arbetena fortskrider.
Bestämmelsen är huvudregeln för när kontraktsarbetena ska vara färdigställda, nämligen vid kontraktstidens utgång.
Av andra meningen första stycket anges att kontraktstiden ska förlängas eller förkortas i den utsträckning ÄTA-arbete eller faktiskt utförda mängder har överskridit mängderna i mängdbeskrivningarna i mängdupphandlad entreprenad påverkar möjligheten att hålla kontraktstiden. Normalsituationen rör föga förvånande merarbete och alltså inte avgående arbeten. Det är vanligt att parterna avtalar om att entreprenören ska ”tåla” viss i förhållande till kontraktssumman procentuellt jämnt fördelat tillkommande arbete under kontraktstiden utan att det ger entreprenören rätt till tidsförlängning.
Av första stycket sista meningen regleras att parterna måste vara överens för att ett förtida avlämnande innan kontraktstidens utgång ska vara tillåtet. Ett förtida färdigställande kan vara besvärande för en beställare som kanske inte har likvida medel att slutbetala så tidigt eller inte har behov av en fastighet i förtid.
Av bestämmelsens andra stycke följer ett undantag av vilket framgår att entreprenören kan avvakta provning (jfr. AB 04 kap. 2 § 15) och injustering till efter entreprenadtidens utgång om det är befogat att avvakta lämplig årstid eller att entreprenaden tas i bruk.
Bestämmelsen ger entreprenören rätt till förlängning av kontraktstiden om (jfr. dock AB 04 kap. 4 §§ 4-5):
(i) Beställaren är den part som förorsakat förseningen och därigenom hindrar entreprenören att färdigställa entreprenaden. Detta kan antigen direkt förorsakas av beställaren genom att denna inte ansöker om erforderliga tillstånd. Det kan vidare indirekt förorsakas av beställaren genom att av denne anlitad projektör tillhandhåller sena eller felaktiga konstruktionshandlingar, punkten 1.
(ii) Förhållanden som ingen av parterna i princip kan anses haft kontroll över, punkterna 2-5.
Bestämmelsen innebär att en entreprenör därmed inte kan anses skyldig att erlägga förseningsvite för det fall denne hindrats att färdigställa entreprenaden till följd av omständigheterna som anges i punkterna 1-5. Entreprenören har bevisbördan för att en eller flera av dessa omständigheter föreligger och har påverkat möjligheterna att färdigställa entreprenaden inom viss tid.
Det är emellertid endast en försening enligt 1 punkten som dessutom berättigar entreprenören tillkommande ersättning, jfr. AB 04 kap.5 § 4.
Av kommentaren förtydligas entreprenörens skyldighet att försöka begränsa tidsförlängningen genom ett rationellt användande av avsatta resurser. Av kommentaren följer vidare vad som i köplagen kallas ”kontrollansvar”. För att undgå kontrollansvar måste part visa att kontraktsbrottet beror på omständigheter utanför dennes kontroll som denne inte kunde förväntas räkna med vid avtalets ingående och som denne inte skäligen kunde undvika.
Bestämmelsen innebär att part är skyldig att utan dröjsmål underrätta motparten om ett förhållande som påverkar tidplanen. Huvudregeln är att underlåtelse i detta avseende innebär att part saknar rätt att åberopa förhållandet. Från huvudregeln föreskrivs dock två undantag för när en part som inte underrättat om ett visst förhållande ändå har rätt att åberopa förhållandet som skäl för tidsförlängning, dels (i) om motparten insett att aktuellt förhållande skulle medföra rubbning av tidplan eller försening av entreprenaden, dels (ii) bort inse att aktuellt förhållande skulle medföra en rubbning av tidplan eller försening av entreprenaden.
Av andra stycket, som är en täckbestämmelse, framgår att det av AB 04 inte följer något krav på att underrättelse ska ske skriftligen, men detta krav ställs normalt i andra kontraktshandlingar som kontrakt eller administrativa föreskrifter. Kravet kan även ha ställts vid startmöte. Dessutom är det i vanlig ordning viktigt ur bevishänseende att underrättelse lämnas skriftligen till uppvisande av underrättelse verkligen skett.
Bestämmelsen, som blir aktuell om part iakttagit bestämmelsen i AB 04 kap. 4 § 4, föreskriver att parterna i görligaste mån ska försöka komma överens om omfattningen på jämkningen av kontraktstiden. Det sagda ansluter till lojalitetsplikten och samarbetstanken parterna emellan som framgår redan av förordet till AB 04.
Hänsyn ska tas till om de återstående arbetena utförs under mer gynnsamma förhållanden än planerat, exempelvis sommartid istället för vintertid, eller om arbetena kommer att behöva utföras under mer ogynnsamma förhållanden, exempelvis vintertid istället för sommartid eller i ett skede när det är fler sidoentreprenörer på plats inom arbetsområdet.
Av bestämmelsen framgår att om entreprenören har rätt till tidsförlängning så är denne skyldig att försöka undvika eller begränsa tidsförlusten genom forcering. En forcering ska beställas skriftligen.
Det är emellertid vanligt att beställaren är av uppfattningen att entreprenören inte har rätt till tidsförlängning varvid beställaren inte kommer att beställa forcering, eller att beställaren anser att det är mer fördelaktigt att entreprenaden färdigställs till avtalat pris med viss försening, jämfört med att beställaren betalar för en forcering.
Av andra stycket framgår rätt för entreprenören, om beställaren inte medger tidsförlängning, att besluta om forcering. Det sker på entreprenörens risk eftersom det vid denna tidpunkt är slutligt bestämt (närmast genom dom efter rättslig prövning) om rätt till tidsförlängning föreligger.
Av tredje stycket följer att entreprenören, om denne vill vidta forceringsåtgärder på eget beslut, på förhand måste informera beställaren om detta och ange uppskattade forceringskostnader. Om beställaren då medger tidsförlängning föreligger inte rätt för entreprenören att vidta forcering.
Bestämmelsen inleds med ett konstaterande att ansvarstiden är tio år och inleds med en garantitid. Ansvarstiden är den tid inom vilken entreprenören kan ställas till ansvar för fel i entreprenaden. Skillnaden mellan garanti- och ansvarstid är de bevisbördelättnader som föreligger för beställaren under garantitiden. Om ett fel visar sig under garantitid så är utgångspunkten att felet beror på entreprenören till dess att denne har bevisat motsatsen (jfr. kommentaren till AB 04 kap. 5 § 5 fjärde stycket).
Efter garantitidens utgång har beställaren att visa att det rör sig om väsentliga fel som dessutom har sin grund i vårdslöshet av entreprenören (AB 04 kap. 5 § 6). Ansvarstiden börjar normalt löpa i samband med godkänd slutbesiktning (AB 04 kap. 7 § 2). Om inte slutbesiktning verkställs inom föreskriven tid på grund av omständigheter som beställaren ansvarar för ska entreprenaden anses godkänd och avlämnad från den dag då besiktningen rätteligen skulle ha verkställts (AB 04 kap. 7 § 12).
Av tredje stycket, som är en täckbestämmelse, framkommer att AB 04 är en kompromissprodukt mellan beställar- och entreprenörssidan genom att garantitiden är fem år för arbetsprestation och två år för material och varor. Har entreprenören emellertid erhållit längre garantitid avseende material och varor från sin leverantör så gäller denna längre garantitid även mellan entreprenören och beställaren. Att garantitiden är olika lång skapar gränsdragningsproblem. Består felet i fasaden på att entreprenören har gjort en för tunn puts eller beror felet på fel i putsen?
Av bestämmelsen framgår rätt för besiktningsmannen att under vissa särskilda omständigheter (entreprenören dröjer avsevärt med att avhjälpa fel och särskilda skäl i övrigt föreligger) förlänga garantitiden. En längre garantitid kan också komma på fråga vid ett förtida ibruktagande varvid garantitiden löper från godkännandet av den del som tagits i bruk intill utgången av garantitiden för den sist godkända delen i entreprenaden (AB 04 kap. 7 § 2 fjärde stycket).
Av bestämmelsen framgår en övre gräns på två år avseende hur långt garantitiden maximalt kan förlängas. Förutsättningar för en förlängning framgår av tre specifikt angivna situationer. Av kommentaren framgår att vid en bedömning av ”särskilda skäl” bland annat bör tas i beaktande hur lång tid som kvarstår av den ursprungliga garantitiden varvid ju kortare tid som kvarstår av garantitiden sannolikheten för särskilda skäl torde öka.
Av bestämmelsen framgår när ansvars- och garantitid inleds vid parts hävning enligt AB 04 kap. 8 §§ 1-2.
Av bestämmelsen framgår hur huvuddelar ska hanteras. Begreppet huvuddel definieras enligt Begreppsbestämningar med anmärkningar i AB 04 som ”Del av kontraktsarbetena som anges som huvuddel i kontraktshandlingarna och för vilken en angiven del av kontraktssumman har fastställts.” Rimligen har parterna trots nu angiven definition rätt att även under entreprenadtiden avtala om uppdelning av kontraktsarbetena i huvuddelar.

Kapitel 5 ANSVAR OCH AVHJÄLPANDE

Som framgår av bestämmelsen är det entreprenören som under entreprenadtiden ansvarar för skada på ej avlämnad del av entreprenaden. Innebörden i korthet är att före avlämnandet ligger risken för entreprenaden på entreprenören. Även oförutsedda skador (med vissa undantag enligt tredje stycket) som inte orsakats av entreprenören omfattas alltså av entreprenörens ansvar. Ansvaret är strikt, detta innebär att man som entreprenör inte behöver ha agerat vårdslöst.
Däremot ansvarar inte entreprenören för skador som beror på beställaren, vilket framgår av andra stycket. Bevisbördan för att det är beställaren som orsakat skadan ligger på entreprenören.
Av tredje stycket framgår att entreprenören inte ansvarar för skador som beror på sådana händelser som i största allmänhet faller utanför entreprenörens ansvar, dvs. krig, terrorhandling, uppror, naturkatastrof eller liknande omständighet, s.k. force majeurehändelser. Återigen är det entreprenören som har bevisbördan för att sådana omständigheter varit för handen. För skador på hjälpmedel, som undantas från detta stycke, svarar dock entreprenören även om det beror på force majeurehändelser.
I bestämmelsen används begreppet ”skada” och inte ”fel”. Anledningen är att fel konstateras i samband med slutbesiktningen efter det att entreprenaden färdigställts. Om entreprenören inte avhjälper skada på entreprenaden, förorsakat av denne, kommer den vid slutbesiktningen att noteras som fel.
Bestämmelsen utvidgar i allt väsentligt vad som framgår av AB 04 kap. 5 § 1, dvs. att i de fall beställaren tar ej avlämnad del av entreprenaden i bruk, så ansvarar han också för skada på entreprenaden som detta brukande orsakar. Sådant förtida ibruktagande förutsätter samråd med entreprenören.
Notera att beställaren alltså inte ansvarar för samtliga skador som uppstår på den ibruktagna (men alltjämt ej avlämnade) delen, utan endast för sådan skada som orsakats av brukandet. I övrigt gäller AB 04 kap. 5 § 1.
Därtill ansvarar beställaren även för de ökade kostnader som ibruktagandet kan medföra för entreprenadens utförande och färdigställande - exempelvis om brukandet medför merarbeten för entreprenören för färdigställandet av entreprenaden i övrigt.
Bestämmelsen reglerar det s.k. förseningsvitet, dvs. den huvudsakliga påföljden vid entreprenörens försening med färdigställandet av entreprenaden. I regel beräknas vitet för varje påbörjad vecka varmed förseningen har varat.
Vitet kan avse såväl färdigställandet av entreprenaden, som överskridande av deltider för entreprenaden.
För att bestämmelsen ska bli tillämplig förutsätts dock att parterna har kommit överens om en metod för beräkning av vitet. Vanligast är att man kommer överens om en procentsats av kontrakts- eller entreprenadsumman, men det står parterna fritt att även avtala om andra former för beräkningen, exempelvis med ett bestämt fast belopp. AB 04 anger ingen nivå på vitet men erfarenhetsmässigt bestäms vitet ofta till 0,5 – 1 procent av kontraktssumman.
Parterna kan även komma överens om ett vitestak, dvs. ett maximalt belopp som vitet kan uppgå till.
Har parterna avtalat om vite utgår inte något skadestånd därutöver för försening. Fördelen för parterna med vite är att det är att konsekvensen av en försening är mer förutsebar för parterna. För beställaren finns även fördelen att denne slipper föra bevisning om att den drabbats av en faktisk skada och vad den uppgår till.
Saknas det vitesreglering i kontraktshandlingarna så utgår skadestånd för förseningar i entreprenaden.
Av bestämmelsen framgår vidare att om beställaren har tagit entreprenaden (eller del av densamma) i avsett bruk före färdigställandet, ska vitet jämkas i skälig mån. Detsamma gäller för det fall att beställaren har haft ekonomisk nytta av annat ibruktagande av entreprenaden (eller del därav). Bestämmelsen ger ingen vägledning för hur stor jämkningen ska vara.
Slutligen framgår att viteskrav måste framställas skriftligen till motparten senast tre månader efter entreprenadens godkännande, vid äventyr av att kravet annars inte längre kan göras gällande. I kommentaren noteras det möjligen självklara att vite vid löpanderäkningsentreprenader inte kan bestämmas som en del av kontraktssumman utan måste beloppspreciseras.
Bestämmelsen klargör att för det fall att det föreligger hinder enligt AB 04 kap. 4 § 3 p. 1, så har entreprenören rätt till ersättning av beställaren för den kostnad som har orsakats av hindret. Notera att detta alltså, till skillnad från ÄTA-ersättning, endast ger rätt till kostnaden, och inte till något påslag. Det är en vanligt återkommande missuppfattning, inte minst från entreprenörsidan, att även hinder enligt kapitel 4 § 3 p. 2-5 berättigar entreprenören rätt till ersättning.
Kan beställaren visa att han inte skäligen kunnat räkna med hindret och inte heller skäligen kunnat undvika eller övervinna dess följder, delas i stället kostnaderna lika mellan beställaren och entreprenören.
Av bestämmelsen framgår att entreprenörens felansvar sträcker sig även till tiden efter entreprenadens färdigställande, i aktuellt fall även under garantitiden. Kort sagt ansvarar entreprenören för sådana fel som framträder (dvs. visar sig) under garantitiden. Garantiansvaret gäller alltså under en viss tid. Om entreprenören avhjälper fel under garantitiden början ingen ny garantitid löpa, vare sig generellt eller för de arbeten där entreprenören vidtagit felavhjälpande. Om beställaren låter annan entreprenör avhjälpa fel under garantitiden innebär det inte att garantiansvaret upphör för det arbete entreprenören utfört. Däremot har entreprenören inget garantiansvar för det arbete annan entreprenör utfört.
Notera att om felet var av sådan karaktär att det var synligt redan vid slutbesiktningen, kan det bli föremål för reklamationsfristerna i AB 04 kap. 7 § 11 andra stycket.
Under den tvååriga garantitiden som normalt gäller för av entreprenören valda material och varor ansvarar entreprenören även för fel i material och varor som föreskrivits av beställaren, om felet innebär avvikelse från den normala beskaffenheten hos det särskilda materialet eller den vara som har föreskrivits.
Har entreprenören lämnat en garanti för material och varor som gäller under längre tid än två år från entreprenadens godkännande, löper garantitiden på denna längre tid.
I kommentaren till bestämmelsen klargörs att garantin innebär att entreprenören har en skyldighet att avhjälpa de fel som framträder under garantitiden. Däremot ansvarar inte entreprenören för fel som beror på felaktig projektering (som inte entreprenören stått för), bristande underhåll, felaktig skötsel eller förslitning.
Garantiansvar är ett presumptionsansvar. Har entreprenören uppfattningen att han inte ansvarar för felet, åligger det entreprenören att visa att felet beror på förhållande som kan hänföras till beställaren. Detta innebär att beställaren i och för sig har bevisbördan för att fel överhuvudtaget föreligger, men att entreprenören har bevisbördan för att han inte ansvarar för felet. Bevisbördan är omvänd.
För fel som framträder efter garantitiden ansvarar entreprenören endast för det fall att felet är väsentligt och visas ha sin grund i vårdslöshet av entreprenören. Beställaren har bevisbördan för båda dessa tillkommande krav: dvs. både att felet beror på entreprenörens vårdslöshet och att felet är väsentligt.
Vid väsentlighetsbedömningen måste beaktas, utöver själva felets karaktär, även vilka konsekvenser som felet har eller beräknas föranleda (exempelvis fara för liv och hälsa eller stora kostnader). Av kommentaren till bestämmelsen framgår exempelvis att felet måste påverka beställarens möjlighet att använda en byggnad eller anläggning för avsett ändamål, eller som påverkar byggnadens eller anläggningens goda bestånd. Även felets omfattning i relation till entreprenadens omfattning är av betydelse.
Det står naturligtvis parterna fritt att på förhand avtala om vad som ska anses utgöra ett väsentligt fel eller bedömningsgrunderna för detta, exempelvis att fel som medför avhjälpandekostnader över en viss tröskel ska betraktas som väsentliga. Viktigt för beställaren blir då att det även framgår att fråga inte är om en uttömmande beskrivning.
Vårdslöshetsbedömningen skiljer sig inte ifrån vårdslöshetsbedömningar i kontraktsförhållanden i allmänhet.
Exempel på vårdslöshet är att entreprenören avvikit från leverantörens anvisningar eller från kravet på fackmässighet.
Liksom är fallet för fel som framträder under garantitiden ansvarar entreprenören inte för fel som beror på felaktig projektering (som inte entreprenören svarat för), bristande underhåll eller felaktig skötsel.
Av bestämmelsen framgår att entreprenören har samma ansvar för ÄTA-arbeten som denne har för kontraktsarbetena. Bestämmelsen spelar en ytterst begränsad roll mot bakgrund av att det i princip genomgående i AB 04 anges att entreprenören ansvarar för fel i entreprenaden (vilket begrepp redan omfattar även ÄTA-arbeten) och inte endast för kontraktsarbetena (jämför exempelvis AB 04 kap. 2 § 1).
Av bestämmelsen framgår att entreprenören, utöver sitt felansvar, även ansvarar för de skador som felet orsakar. Fråga är alltså om följdskador på entreprenaden. Andra följdskador regleras i AB 04 kap. 5 § 11. Om fel leder till skada på entreprenaden ansvarar entreprenören därmed för både fel och skada. Det finns ingen beloppsgräns för detta ansvar. Däremot begränsas skadeståndsansvaret såvitt avser skada på entreprenaden genom brand till två år efter entreprenadens godkännande.
I bestämmelsen regleras två former av skadeståndsskyldighet avseende sakskada, Av första stycket framgår det något självklara att den part som genom vårdslöshet vid utförandet av sitt eget arbete orsakar skada på motpartens arbete också är skyldig att ersätta skadan.
Av andra stycket framgår att part även har en vårdplikt såvitt avser hjälpmedel, material eller vara som tillhandahållits av motparten. Uppstår skada på detta pga. underlåten eller bristfällig vård avseende motpartens egendom ansvarar man för detta.
Av bestämmelsen framgår inte annat än att entreprenörens ansvar för skada på hjälpmedel, material och vara som tillhandahållits av beställaren omfattar skada som uppstått p.g.a. fel som entreprenören ansvarar för och p.g.a. underlåtet eller bristfälligt underhåll.
Bestämmelsen reglerar skadeståndsskyldighet som inte ersätts enligt ”bestämmelserna ovan i detta kapitel.” Bestämmelsen gäller därmed inte förseningsvite, hinder, följdskada på entreprenaden samt skada på motpartens arbete och bristfälliga vård av tillhandahållen egendom, hjälpmedel m.m.
Av bestämmelsen framgår att part, utöver felansvar och utöver ansvar för skada som fel orsakat på entreprenaden eller som bristfällig/underlåtet underhåll orsakat på tillhandahållet material, hjälpmedel eller vara, även ansvarar för annan skada. För att ersättning ska utgå enligt denna bestämmelse fordras att skadan beror på fel som den skadevållande parten ansvarar för (fråga är alltså om skada på annat än entreprenaden, i de fallen blir AB 04 kap. kap 5 § 8 i stället tillämplig) eller på vårdslöshet.
Ersättningsskyldigheten enligt AB 04 kap. 5 § 11 begränsas till 15 % av kontraktssumman, såvida inte det finns försäkringsskydd som täcker ett högre belopp. Därutöver föreligger inget skadeståndsansvar för skada pga. störning i industriell produktion eller annan kommersiell verksamhet eller avbrott. Dessa begränsningar gäller inte vid grov vårdslöshet.
Av bestämmelsen framgår i princip principalansvaret. En part ansvarar alltså gentemot motparten även för åtgärder som dennes anställda eller egna uppdragstagare vidtagit eller underlåtit att vidta. Undantaget för detta är om av beställaren anlitad person (innefattande även sidoentreprenörer och dennes anlitade personer) orsakar entreprenören egendomsskada. I sådana fall krävs för att beställaren ska bli ansvarig att denne även är medvållande. För förmögenhetsskada, om entreprenören försenas på grund av en sidoentreprenör så ska entreprenören få tidsförlängning och ersättning av beställaren. Beställaren får härefter kräva ersättning från sidoentreprenören.
Av bestämmelsen framgår att entreprenören ansvarar gentemot beställaren för den skadeståndsskyldighet som beställaren ådras gentemot tredje man på grund av entreprenaden. Med tredje man avses part utanför avtalsförhållandet. Rimligen avses skador som orsakats av entreprenören. Undantag gäller för det fall att entreprenören kan visa att han inte kunnat förebygga eller begränsa skadan, dvs. i allt väsentligt att den legat utanför entreprenörens kontroll.
Av tredje stycket framgår att beställaren ansvarar gentemot entreprenören för entreprenörens skadeståndsskyldighet gentemot tredje man enligt 32 kap. i miljöbalken förutsatt att entreprenören visar att han rimligen inte kunnat förebygga eller begränsa skadan.
Av bestämmelsen framgår att i de fall flera personer ingått avtalet - som beställare eller entreprenör - svarar de tillsammans (solidariskt). Part kan därmed välja att vända sig mot vem av dessa som denne anser lämpligt.
Av bestämmelsen framgår beställarens reklamationsplikt (i AB 04 benämnt ”underrättelseskyldighet”). I allt väsentligt skiljer sig inte bestämmelsen i första stycket från allmän reklamationsplikt: beställaren är efter att avlämnande eller ibruktagande har skett skyldig att utan dröjsmål reklamera fel eller skada på grund av fel till entreprenören som beställaren har upptäckt. Reklamationen måste vara skriftlig.
För det fall att beställaren underlåter att reklamera i tid blir denne skyldig att ersätta entreprenören för den merkostnad som den sena reklamationen orsakar. Detta gäller både situationen att beställaren avvaktar för länge efter att ha upptäckt fel (eller skada på grund av fel) som i situationen att beställaren upptäckt fel (eller skada på grund av fel) först senare än den borde ha gjort.
Av bestämmelsen följer inte annat än att entreprenören ska meddela beställaren om det sker ingrepp av betydelse i tredje mans egendom. Detta ska ske före ingreppet och utan dröjsmål.
Bestämmelsen är bland de mer betydelsefulla i AB 04 kap. 5. Här framgår att entreprenören är skyldig att avhjälpa fel som antingen förekommer i besiktningsutlåtande eller som beställaren annars har reklamerat. Därtill är entreprenören berättigad att avhjälpa felen. Innebörden av detta är att beställaren är skyldig att bereda entreprenören möjlighet att avhjälpa fel. Sker inte detta (exempelvis om beställaren avhjälper felet själv utan att lämna entreprenören möjlighet) har beställaren inte heller rätt till ersättning av entreprenören i anledning av felet.
Entreprenören är skyldig att avhjälpa felet utan dröjsmål och, med undantag för om avhjälpandet är väderberoende, senast inom två månader från att entreprenören fått besiktningsutlåtandet eller reklamationen. Entreprenören ska även utan dröjsmål meddela beställaren när avhjälpande skett.
Anser entreprenören att han inte ansvarar för felet måste han skriftligen meddela beställaren om detta. Visar det sig att entreprenören inte ansvarade för felet, men avhjälpte det ändå, har han rätt till ersättning enligt AB 04 kap. kap. 6 §§ 1-7 och 11, dvs. som om det vore ett ÄTA-arbete. Ansvarar entreprenören för felet sker avhjälpandet i stället på entreprenörens bekostnad. Undantaget är situationen att arbetet skedde på löpande räkning och felet består i ett ej utfört arbete – i det fallet sker avhjälpandet (dvs. färdigställandet) på beställarens bekostnad. Detta gäller naturligtvis inte om entreprenören redan fått ersättning för det arbetet men ändå inte utfört det.
För vissa fel, nämligen sådana som inte innebär olägenhet av betydelse för beställaren eller risk för skada på entreprenaden, kan parterna komma överens om annan tidpunkt för avhjälpande (men inte senare än garantitidens utgång). Tillägget är i princip helt onödigt, det står alltid parterna fritt att sig emellan bestämma annan tid för avhjälpande.
Först om entreprenören inte avhjälpt felet inom föreskriven tid (eller meddelat att han inte avser att avhjälpa felet) får beställaren i stället avhjälpa felet utan att förverka sin rätt till ersättning från entreprenören för detta.
Utgångspunkten i AB 04 är att entreprenören ska avhjälpa alla fel. Vad som framgår av bestämmelsen är att entreprenören inte är skyldig att avhjälpa fel som inte i väsentlig grad påverkar entreprenadens: bestånd, utseende eller möjlighet att använda på ändamålsenligt sätt. En ytterligare förutsättning för att bestämmelsen ska bli aktuell är att ett avhjälpande skulle vara oskäligt sett till framförallt avhjälpandekostnader (men även andra omständigheter). Alla rekvisit i bestämmelsen måste vara uppfyllda.
Det handlar alltså om fel som inte påverkar i särskilt stor utsträckning, men som är dyra att åtgärda och som syns men inte gör det på ett besvärande sätt. Det skulle t. ex. kunna röra sig om att kontraktshandlingarna föreskriver tvåstavsparkett men felaktigt har trestavsparkett använts. För sådana fel utgår i stället ett prisavdrag, som beräknas som prisavdrag generellt: dvs. skillnaden mellan värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick (dock aldrig mindre än den besparing som entreprenören gjort genom att utföra arbetet felaktigt). Närmast innebär det att parterna måste komma överens om ett belopp – gör parterna inte det så föreligger risk att frågan får prövas i allmän domstol eller inom ramen för ett skiljeförfarande.
Ett vanligt förekommande fel är att part begär värdeminskningsavdrag enligt denna bestämmelse motsvarande den beräknade avhjälpandekostnaden – detta är dock ett missförstånd. För att bestämmelsen överhuvudtaget ska bli tillämplig förutsätts att det är oskäligt dyrt (i förhållande till felets art och vikt) att avhjälpa detsamma, då kan inte heller värdeminskningsavdraget enligt § 18 motsvara avhjälpandekostnaden (i sådana fall är det § 17 som blir aktuell).
Detsamma gäller för åtaganden som inte utförts enligt miljöplan eller kvalitetsplan om inte detta redan föranlett förlängning av garantitiden.
Av bestämmelsen följer det självklara att beställaren måste lämna entreprenören tillträde för att avhjälpa fel (som entreprenören är skyldig att avhjälpa). Entreprenören är i sin tur skyldig att så långt som möjligt (”i skälig utsträckning”) avhjälpa utan att olägenhet uppkommer för beställaren.
Har beställaren orsakats kostnader på grund av avhjälpandet är entreprenören skyldig att ersätta beställaren för dessa kostnader enligt 11 §.
Av bestämmelsen framgår de preskriptionsfrister som gäller för skadestånd. I korthet är part skyldig att framställa skadeståndskrav inom tre månader, räknat från vissa bestämda tillfällen. Framställs skadeståndet för sent har parten inte längre rätt till skadeståndet.
För skador som framträder under entreprenadtiden räknas fristen från entreprenadtidens utgång. Detsamma gäller för skador som framträtt under garantitiden (dvs. tre månader från garantitidens utgång). Har skadan framträtt efter garantitidens utgång inleds preskriptionsfristen från att skadan har framträtt.
För skador som beror på krav från någon som endera beställaren eller entreprenören har avtal med avseende entreprenaden gäller samma frister som ovan. För övriga tredjemanskrav börjar preskriptionsfristen löpa från att kravet tagits emot.
Av bestämmelsen framgår att part har rätt att kvittningsvis framställa preskriberade vites- eller skadeståndskrav, så länge detta sker inom en månad efter att motparten har framställt krav i anledning av entreprenaden. Kvittningsanspråket innebär att parten inte längre har rätt att få betalt i pengar för sin fordran, men beloppet kan fortfarande användas till att ”betala” motpartens framställda fordringar genom kvittning.
Entreprenören är skyldig att ha allriskförsäkring för skador på entreprenaden. Försäkringen måste gälla under entreprenadtiden och (för skador som entreprenören svarar för) två år efter entreprenadens godkännande I de fall där beställaren är byggherre ska denne också vara medförsäkrad. En allriskförsäkring är en egendomsförsäkring som skyddar den försäkrades egendom.
Försäkringsbeloppet ska minst uppgå till återanskaffningsvärdet av entreprenaden, inklusive arbete, som beställaren tillhandahåller och självrisken får inte överstiga tre prisbasbelopp (som gällde vid tiden när avtalet ingicks).
Utöver allriskförsäkring är entreprenören skyldig att ha ansvarsförsäkring för entreprenadverksamhet. Även denna måste gälla under hela entreprenadtiden samt två år efter godkännandet och måste uppgå till minst 200 prisbasbelopp. Återigen får självrisken inte överstiga tre prisbasbelopp (som gällde vid tiden när avtalet ingicks). Genom ansvarsförsäkringen försäkrar sig entreprenören mot sin egen skadeståndsskyldighet.
Entreprenören är skyldig att förse beställaren med bevis om dessa försäkringar. Gör han inte det får beställaren, om inte entreprenören företagit rättelse, i stället teckna försäkring på entreprenörens bekostnad.
Slutligen följer att om det uppstår skada är part skyldig att utnyttja avtalad försäkring.
Om parterna delat upp kontraktsarbetena i huvuddelar gäller 5 kapitlets bestämmelser för varje huvuddel för sig. Enligt Begreppsbestämningar med anmärkningar i AB 04 är en huvuddel en ”del av kontraktsarbetena som anges som huvuddel i kontraktshandlingarna och för vilka en angiven del av kontraktssumman har fastställts.”
Har vite redan betalats pga. försening för en huvuddel ska inte vite utges för nästa huvuddel om färdigställandet av denna huvuddel berodde på den förra huvuddelen: dvs. AB 04 föreskriver inte s.k. dominoeffekt.
Har en försenad huvuddel också medfört att hela entreprenaden försenats och vite erlagts i anledning av detta, ska detta vite avräknas från förseningsvite pga. att hela entreprenaden försenats.

Kapitel 6 EKONOMI

Av bestämmelsen framgår att ersättningen för kontraktsarbetena är kontraktssumman.
För ÄTA-arbeten ska ersättning erläggas utan dröjsmål, i de fall detta är möjligt före utförandet av ÄTA-arbetet, och att mellan tillkommande samt avgående arbeten ska avräkning ske. Det normala är dock att ÄTA-arbeten debiteras separat om de är tillkommande och krediteras kontraktssumman om de är avgående.
Av bestämmelsen framgår att för det fall att beställaren antingen själv eller genom annan än entreprenören utför ÄTA-arbeten som entreprenören är berättigad att utföra har entreprenören rätt dels till utebliven vinst, dels till ersättning för därigenom uppkomna kostnader (exempelvis samordningsproblematik).
Bestämmelsen har på senare tid blivit en av de mest kontroversiella i AB 04. I allt väsentligt framgår att avtalat pris kan ändras till följd av kostnadsändring som beror på:
-        Åtgärd från någon myndighet,
-        Krig eller annat krisförhållande med liknande effekt (som avser förnödenhet eller tjänst som är nödvändig för entreprenaden), eller
-        Onormala prisförändringar (avseende material som ingår i entreprenaden)
Utöver ovan krävs vidare att kostnadsändringen varit oförutsebar samt att den väsentligt påverkat hela kostnaden för entreprenaden. Ersättning för den ”oväsentliga” delen av kostnadsändringen utgår inte. Bestämmelsen har funnits i AB 04 under lång tid men tillämpats ytterst sällan innan Covid-19 och kriget i Ukraina.
Av bestämmelsen framgår att förutom ersättning för ÄTA-arbetet i sig har entreprenören även rätt till ersättning för sådana kostnader som denne haft för att utföra entreprenaden, men som till följd av ÄTA-arbetet inte blir till avsedd nytta. Har exempelvis entreprenören redan hunnit köpa in material av visst fabrikat och beställaren därefter ändrar sig avseende fabrikatet, så har entreprenören rätt till ersättning för både det tidigare inköpta (och nu onyttiga) som för det nya fabrikatet.
För denna typ av krav uppställs ett särskilt preskriptionsvillkor: de måste framställas senast sex månader från det att entreprenaden har godkänts. Sker inte detta i rätt tid har entreprenören inte längre rätt till denna ersättning.
Bestämmelsen avser s.k. väsentlig rubbning. I allt väsentligt framgår att om ÄTA-arbeten eller någon förändring avseende mängd i kontraktshandlingarna i sin tur leder till att förutsättningarna för att utföra entreprenaden väsentligen rubbas har entreprenören rätt till ersättning. Det ska alltså röra sig om en väsentlig rubbning, mer normala rubbningar på grund av ÄTA-arbeten eller ändrade mängder ska en entreprenör tåla.
Notera alltså att fråga inte är om ersättning för ÄTA-arbetet (eller mängdförändringen) som sådan, utan om kostnader som tillkommer utöver men som föranletts av ÄTA-arbetet/mängdförändringen och innebär fördyrningar av den övriga entreprenaden. Det kan röra sig om att vissa arbeten till följd av tidsförskjutningar i tidplanen kommer att genomföras under nya produktionsförutsättningar än vad entreprenören haft rätt att förutsätta. T.ex. kanske entreprenören måste arbeta parallellt med en sidoentreprenör, att arbeten behöver utföras under vintern i stället för sommaren eller att ett planerat rationellt utförande av arbetet i sekvens inte längre är möjligt utan istället måste kontraktsarbetena utföras punktvis på olika ställen inom arbetsområdet.
För att entreprenören ska få ställa sådant krav måste han från att han insett (eller bort inse) förhållandet utan dröjsmål skriftligen ha meddelat beställaren härom.
Anspråket måste vidare framställas utan dröjsmål och är föremål för samma preskriptionsfrist som enligt AB 04 kap. 6 § 4.
I första hand ska ÄTA-arbeten beräknas enligt den à-prislista, prissatta mängdförteckning eller annan form för beräkning som parterna avtalat om. À-pris är en form av fast pris för bestämda enheter av arbete som ska gälla i normala fall. I bestämmelsen regleras under vilka förutsättningar avtalade à-priser kan ändras.
Om kontraktsarbetet som ett visst à-pris avser visar sig öka eller minska med upp till 25 %, eller motsvarande 0,5 % av kontraktssumman, har part rätt att (skriftligen) säga upp à-priset. I sådana fall ska parterna försöka avtala om nytt à-pris. Ändring på grund av ändrad mäng förutsätter skriftlig anmälan.
Vidare framgår att à-pris inte gäller för sådana arbeten som utförs under andra förutsättningar än de som à-priset grundats på om kostnaderna påverkas av att förutsättningarna är annorlunda. Det ska sägas att det av tredje stycket därmed framgår att det endast krävs ”andra förutsättningar” för att priset inte ska gälla, inte väsentligt andra.
Kommer parterna inte överens om ett nytt à-pris utgår ersättning på löpande räkning enligt AB 04 kap. 6 § 7 för det arbete som saknar à-pris.
För det fall att 6 § inte är tillämplig och parterna inte heller avtalar särskilt om prissättningen av detsamma (exempelvis ett fast pris) ska ÄTA-arbetet värderas enligt självkostnadsprincipen (dvs. löpande räkning) såvitt avser tillkommande arbeten. För avgående arbeten ska dessa värderas enligt det belopp som arbetet ingick eller beräknades ingå i kontraktssumman, dvs. i allt väsentligt enligt hur entreprenören hade värderat det senare avgående arbetet när denne lämnade anbud.
I praktiken brukar de flesta ÄTA-arbeten ersättas enligt denna bestämmelse.
Entreprenadsumman anges exklusive moms, dvs. beställaren ska utöver entreprenadsumman betala mervärdesskatt.
Av bestämmelsen framgår vad som avses med självkostnadsprincipen, dvs. vad som är ersättningsgillt. Det innefattar kostnader för material, varor, arbetsledning, arbetare, hjälpmedel, underentreprenörer, försäkringar (om de avser entreprenörens risk), avgifter enligt lag och till företagsorganisationer, andra kostnader samt entreprenörsarvode (bestående av en procentsats av de ersättningsgilla kostnaderna). Detta kan även avse entreprenörsarvode för arbetare, hjälpmedel, material eller vara som beställaren har tillhandahållit. Entreprenörarvode fastställs vanligtvis till en eller flera olika procentsatser av de övriga kostnader som ÄTA-arbetet består av.
Entreprenören får därmed ersättning för sina faktiska kostnader med ett påslag för entreprenörsarvode. Om beställaren tillhandahåller arbete och material m.m. så har entreprenören rätt till entreprenörsarvode även på dessa kostnader. Ett entreprenörsarvode ersätter entreprenören för risk, vinst samt kostnader för räntor och centraladministration. Det är förståndigt om det av kontraktshandlingar framgår hur högt entreprenörsarvode parterna avtalat om. Ett normalt entreprenörsarvode ligger i spannet mellan 8 och 15 procent.
Utöver vad som framgår av 9 § gäller såvitt avser självkostnadsprincipen att entreprenören är skyldig att utföra arbetet på sådant sätt att beställaren får bäst möjliga ekonomiska och tekniska resultat. Entreprenören ska om möjligt konkurrensutsätta sin egen upphandling av varor, material och underentreprenader och dessa upphandlingar ska vara så förmånliga för beställaren som möjligt. Kortfattat har entreprenören alltså en skyldighet att agera lojalt gentemot beställaren både avseende pris och kvalitet.
Därutöver framgår att entreprenörarvodet innefattar inte enbart vinsten, utan även entreprenörens kostnader för räntor och centraladministration (med beaktande av årsomsättningsrabatter där detta är tillämpligt, vilka tillfaller entreprenören som en del av entreprenörarvodet). Därutöver får beställaren gottskriva sig övriga rabatter som entreprenören kan tillgodoräkna sig.
Slutligen har beställaren rätt att granska originalverifikat för kostnader enligt AB 04 kap. 6 § 9. Av AB 04 framgår ingen begreppsdefinition av ”originalverifikat” men en verifikation är ett skriftligt bevis på att en affärshändelse inträffat, t. ex. fakturor, kvittenser och arbetssedlar. Entreprenören måste styrka att denne haft de aktuella kostnaderna och att de avser den aktuella entreprenaden. Beställaren har även rätt att granska underentreprenörers originalverifikat. Beställaren har dock inte rätt att vända sig direkt till entreprenörens underentreprenörer, redovisningsskyldigheten ligger hos entreprenören.
Parterna ska slutavräkna efter entreprenadtiden. Med detta menas att summan av tillägg (exempelvis pga. tillkommande arbeten) och avdrag (exemepelvis pga. avgående arbeten) beräknas. Uppgår avgående arbeten till ett högre värde än tillkommande arbeten, får entreprenören gottskriva sig 10 procent av den skillnaden. Vidare stadgas att om skillnaden överstiger 20 procent av kontraktssumman får entreprenören dessutom skälig ersättning för utebliven vinst på det överstigande beloppet. I bestämmelsen regleras därmed situationen att det totala åtagandet blir mindre än vad parterna avtalat. Bestämmelsen kan tillämpas även om kompensation utgått till entreprenören enligt AB 04 kap. 6 §§ 6-7 men entreprenören ska inte ha dubbel kompensation för sina fasta kostnader.
Av kommentaren framgår slutligen att entreprenören har rätt till kompensation för minskningen även vid en entreprenad utförd på löpande räkning varvid ett problem som då uppstår är att det inte föreligger någon exakt kontraktssumma att utgå ifrån.
Av bestämmelsen, som är en täckbestämmelse, framgår det självklara att kontraktssumman ska betalas enligt överenskommen betalplan och mot faktura. För det fall att parterna inte har avtalat om betalplan ska beställaren mot faktura betala del av kontraktssumman motsvarande utfört kontraktsarbete, men får innehålla 10 procent av värdet av det utförda kontraktsarbetet (dock aldrig mer än 5 procent av kontraktssumman) som säkerhet för avhjälpande av eventuella framtida fel.
Av bestämmelsen, som är en täckbestämmelse, framgår att för det fall att entreprenören erhållit förskott på kontraktssumman så ska detta avräknas successivt genom procentavdrag vid varje delbetalning (där procentsatsen i sin tur motsvarar förhållandet mellan förskottet och kontraktssumman), såvida inte parterna avtalat om annat.
Av bestämmelsen framgår att ÄTA-arbeten ska betalas fortlöpande: antingen genom debitering (vid tillkommande arbeten) eller kreditering (vid avgående arbeten). Återigen uppställs kravet att ersättning endast utges mot faktura. Beställaren har även här rätt att innehålla visst belopp, i detta fall 5 procent (samt mervärdesskatt på detta) av fakturerat belopp för ÄTA-arbetet, som säkerhet.
Sedan entreprenaden har godkänts har beställaren rätt att innehålla 5 procent av entreprenadsumman (samt mervärdesskatt därutöver) som säkerhet för avhjälpande av felanmärkningar i slutbesiktningsprotokollet, till dess att felen avhjälpts (men inte längre än två månader).
Efter detta får beställaren innehålla betryggande belopp för avhjälpande av kvarvarande fel, till dess dessa har avhjälpts eller prisavdrag/värdeminskningsavdrag skett enligt AB 04 kap. 5 § 18. I det förra fallet är alltså det innehållna beloppet godtyckligt (5 procent) medan i det senare fallet ska det innehållna beloppet stå i proportion till felet.
Det ”betryggande beloppet” gäller för fel som konstaterats i samband med slutbesiktning. Av bestämmelsen framgår ingen tidsgräns för hur länge beställaren har rätt att innehålla det betryggande beloppet och beställaren är inte skyldig att avhjälpa felet på entreprenörens bekostnad.
Av bestämmelsen framgår att beställaren har rätt att under entreprenadtiden och efter att entreprenaden godkänts innehålla skäligt belopp (dvs. det ska stå i proportion till skälet för innehållandet) för sina krav på viten, skadestånd och andra fordringar (än sådana som avser fel) i anledning av kontraktet – eller annat entreprenadkontrakt mellan parterna. Kravet är att beställaren skriftligen förklarar skälet till innehållandet. Om beställaren underlåter att skriftligen redovisa skälet är denne enligt AB 04 kap. 6 § 18 skyldig att utge dröjsmålsränta.
Så snart skälet till innehållandet undanröjts är beställaren skyldig att utge det innehållna beloppet.
Av bestämmelsen, som är en täckbestämmelse, framgår att, såvida inte parterna avtalat om annat, fakturering ska ske i efterskott (dvs. arbeten ska vara utförda när de faktureras).
Vidare framgår att betalningsfristen är 30 dagar efter mottagande – vid händelse av att parterna inte är överens om en del av fakturan ska den ostridiga delen betalas inom denna tid.
Av bestämmelsen, som är en täckbestämmelse, följer att om betalning inte erläggs i rätt tid löper dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen.
För det fall att beställaren innehåller något belopp utan rätt därtill löper ränta från dagen då beloppet rätteligen skulle ha betalats. För det fall att beställaren inte skriftligen förklarat varför beloppet innehållits löper ränta på beloppet från det att beloppet skulle ha betalats till dess att betalning eller förklaring sker.
Bestämmelsen reglerar preskriptionsfristen för entreprenörens fordringar, som löper på sex månader och inleds från att entreprenaden godkänts. För fordringar avseende kontraktssumman eller moms gäller i stället två års preskriptionsfrist.
I vissa fall, nämligen om entreprenören inte känt till och inte borde känt till sin fordran, börjar preskriptionsfristen löpa från att han borde känt till sin fordran. För detta bär entreprenören bevisbördan.
Har det utförts arbeten efter entreprenadtiden löper två års preskriptionsfrist från att arbetena utförts.
Efter preskriptionsavbrott gäller en ny preskriptionsfrist om två år och i övrigt preskriptionslagen (1982:130).
För beställarens fordringar på entreprenören avseende arbete som beställaren tillhandahållit under entreprenaden samt för avgående arbeten gäller en preskriptionsfrist om sex månader från att entreprenaden godkänts. Liksom enligt AB 04 kap. 6 § 19 gäller en preskriptionsfrist om två år efter preskriptionsavbrott och i övrigt preskriptionslagen (1981:130).
Bestämmelsen, som är en täckbestämmelse, reglerar frågor om säkerhet för förpliktelser. Den som är skyldig att ställa sådan säkerhet ska göra det inom två veckor från att avtalet har träffats. Om en part inte gör det inom den angivna tidsfristen så anses det vara ett så allvarligt kontraktsbrott att motparten har rätt att häva avtalet, AB 04 kap. 8 § 1 femte punkten och AB 04 kap. 8 § 2 tredje punkten. De säkerheter som normalt används är bankgaranti eller försäkring men även moderbolagsborgen eller andra borgensåtaganden kan vara aktuellt.
Entreprenörens säkerhet ska gälla för 10 procent av kontraktssumman under entreprenadtiden och 5 procent för tiden därefter (minst två år efter att entreprenaden godkänts). Har fel konstaterats vid besiktning under denna tid ska säkerheten gälla tills felet avhjälpts eller entreprenören på annat sätt fullgjort sitt åtagande.
Beställarens säkerhet ska gälla för 10 procent av kontraktssumman.
Slutligen ska säkerhet återlämnas genast efter att motparten fullgjort sina åtaganden.
Har entreprenören rätt till förskott på kontraktssumman enligt kontraktshandlingarna så har beställaren rätt att kräva särskild säkerhet för förskottet av entreprenören. Säkerheten ska i sin tur justeras i enlighet med avräkning av förskottet enligt AB 04 kap. 6 § 13 .
Vid händelse av att ställd säkerhet försämras (och därmed inte längre har tilltänkt värde) ska den part som ställt säkerheten på motpartens begäran och utan dröjsmål ställa ytterligare säkerhet för att täcka minskningen (s.k. fyllnadssäkerhet).
Om en part inte ställer fyllnadssäkerhet så anses det vara ett så allvarligt kontraktsbrott att motparten har rätt att häva avtalet, AB 04 kap. 8 § 1 sjätte punkten och AB 04 kap. 8 § 2 fjärde punkten.
För det fall att parterna avtalat om huvuddelar ska bestämmelserna i AB 04 kap. 6 tillämpas på varje huvuddel för sig, dvs. varje huvuddel är enligt AB 04 kap. 6 bemärkelse att betrakta som ett ”eget” kontrakt.

Kapitel 7 BESIKTNING

I bestämmelsen regleras förbesiktning som är unik i förhållande till övriga besiktningar i AB 04 eftersom den verkställs under entreprenadtiden. Av bestämmelsen framgår vidare fyra situationer som ger part rätt att påkalla förbesiktning.
1.     Arbeten är inte åtkomliga för besiktning, i vart fall inte utan väsentliga ingrepp, efter färdigställd entreprenad. Inte minst för beställaren är denna reglering av intresse för att så långt som möjligt undvika att fel ”byggs in”.
2.     Avhjälpande av fel efter färdigställande ska vara till särskild olägenhet för parterna. Denna reglering syftar till att konstatera fel under entreprenadtiden för att få till stånd ett avhjälpande innan entreprenadtidens utgång.
3.     Beställaren tar arbete i bruk innan färdigställande. Denna situation är av intresse för båda parter och reglerar möjligheten att förbesiktiga de delar av entreprenaden som tas i bruk innan färdigställande. Ett sådant ibruktagande kan föranleda skador på entreprenaden som det är av vikt att i så fall kunna hänföra till efter ibruktagandet.
4.     I övrigt särskilda skäl föreligger. I kommentaren till bestämmelsen nämns att parterna i förväg vill få besiktningsmannens bedömning av kontraktsenligheten av visst utförande som kommer att upprepas många gånger vilket benämns normerande förbesiktning. Det kan t. ex. röra sig om ett visst golv, som ska installeras i ett stort antal rum i flera hus, uppfyller kontraktsenliga fordringar till undvikande av att det betraktas som ett återkommande fel i samband med slutbesiktning vilket skulle kunna innebära avsevärda kostnader att felavhjälpa.
Normalt bekostar beställare förbesiktning, se AB 04 kap. 7 § 15.
Av kommentaren till bestämmelsen framgår att parterna kan avtala om fortlöpande besiktning vilket innebär att det sker ett antal besiktningar under entreprenadtiden vartefter olika delar blir klara. Förfarandet avslutas med ett slutsammanträde eller en slutbesiktning för att avgöra om tidigare anmärkningar har avhjälpts och om entreprenaden kan godkännas. En fördel med fortlöpande besiktningsförfarande är att många anmärkningar kan avhjälpas under pågående produktion och att entreprenaden kan slutbesiktigas med inga eller endast ett fåtal kvarvarande fel.
I bestämmelsen regleras den kanske viktigaste av alla besiktningar som regleras i AB 04, slutbesiktningen. Bestämmelsen är en täckbestämmelse som anger att slutbesiktningen ska verkställas vid kontraktstidens utgång om parterna inte har avtalat annat.
Om entreprenaden färdigställs senare ska slutbesiktning ske efter det att entreprenaden anmälts färdigställs. Det viktigaste beskedet i ett protokoll från slutbesiktning är om entreprenaden är godkänd. Godkännandefrågan tas upp i samband med slutsammanträde. Om besiktningsmannen inte godkänner entreprenaden ska fortsatt slutbesiktning ske. Att entreprenaden godkänns innebär inte att den är helt felfri utan endast att besiktningsmannen har funnit att skäl för godkännande enligt AB 04 kap. 7 § 12.
Av tredje stycket framgår att det föreligger rätt för parterna att lyfta ut en del av entreprenaden att slutbesiktigas för sig. Det rör sig då om en kompletterande slutbesiktning som inte innebär hinder för godkännande av entreprenaden i övrigt. Exempelvis kan finplanering avseende markarbeten pga. årstid behöva utföras vid en senare tidpunkt och därefter besiktigas separat efter att övrig entreprenad godkänts och tagits i bruk.
Av fjärde stycket framgår att om beställaren tar, eller begär att ta, del av entreprenaden i bruk så har både entreprenör och beställare rätt att begära slutbesiktning av färdigställd del. Garantitiden för sådan tidigare besiktigad och godkänd del förlängs då att gälla lika länge som utgången för garantitiden för den sist godkända delen av entreprenaden.
Av kommentaren till bestämmelsen framgår att parterna kan avtala om fortlöpande besiktning vilket innebär att det sker ett antal besiktningar under entreprenadtiden vartefter olika delar blir klara. Förfarandet avslutas med ett slutsammanträde eller en slutbesiktning för att avgöra om tidigare anmärkningar har avhjälpts och om entreprenaden kan godkännas. En fördel med fortlöpande besiktningsförfarande är att många anmärkningar kan avhjälpas under pågående produktion och att entreprenaden kan slutbesiktigas med inga eller endast ett fåtal kvarvarande fel.
I bestämmelsen regleras den s.k. garantibesiktningen som ska påkallas av beställaren. Garantibesiktning ska ske före utgången av den kortaste garantitiden men det är naturligtvis inget som hindrar att beställaren påkallar besiktning vid konstaterande av allvarliga fel redan tidigare (t. ex. genom särskild besiktning, AB 04 kap. 7 § 4). Bestämmelsen innehåller inte någon sanktion mot beställaren utan det ligger i dennes intresse att garantibesiktning sker. Underlåtenhet att genomföra garantibesiktning innan garantitidens utgång innebär inte annat än att garantitiden i vart fall löper ut varefter det allmänna felansvaret tar vid.
Beställaren kan framställa garantianmärkningar även utan att det hålls en garantibesiktning.
I bestämmelsen regleras att part efter entreprenadtidens utgång har rätt att påkalla särskild besiktning för fel som beställaren gör gällande. Besiktningen ska ske genomföras utan dröjsmål efter parts påkallande. Särskild besiktning kan ske såväl under garantitiden som härefter, d.v.s. under den allmänna tioåriga ansvarstiden.
Av bestämmelsen framgår att part har rätt att påkalla efterbesiktning till konstaterande av om fel har avhjälpts i samband med för-, slut-, garanti-, särskild besiktning eller överbesiktning. Beställaren har även rätt att påkalla efterbesiktning om entreprenören underlåter att avhjälpa felet i rätt tid. Vän av ordning frågar sig dock till vilken nytta; om felet inte avhjälpts av entreprenören så torde samma fel som konstaterats tidigare även kvarstå i samband med efterbesiktning.
Av andra stycket framgår att om en av entreprenören påkallad efterbesiktning inte kommer till stånd på grund av beställaren så ska de fel som skulle besiktigas i samband med efterbesiktningen anses avhjälpta. Det kan t. ex. röra sig om att beställaren inte ger besiktningsmannen tillträde till det som ska besiktigas. I samband med efterbesiktning får inte nya fel konstateras.
Av bestämmelsen regleras överbesiktning av besiktningarna i AB 04 kap. 7 §§ 1-5. Överbesiktningen utgör därmed en överprövning av annan besiktning, t. ex. frågan om godkännande eller förekomst av fel. För att det ska föreligga rätt till överbesiktning måste part skriftligen begära det inom tre veckor från mottagandet av utlåtande från besiktning.
Även efter att beslut från överbesiktning har tillställts part föreligger rätt att pröva tvistiga frågor i domstol eller skiljenämnd, se AB 04 kap. 7 § 16. Det ska sägas att part inte nödvändigtvis måste pröva riktigheten av en besiktning genom överbesiktning först utan möjlighet föreligger att direkt pröva frågan i allmän domstol eller genom skiljeförfarande.
Av bestämmelsen framgår exklusiv rätt för beställaren att utse besiktningsman till för-, slut-, garanti-, särskild besiktning och efterbesiktning om parterna inte kommer överens om att gemensamt utse en besiktningsman. Besiktningsmannen ska vara ”lämpad” varvid denne torde ha i vart fall flerårig erfarenhet som tekniker och i princip uteslutande ägna sig åt besiktningsmannauppdrag. Av kommentaren framgår även att lämplighetskravet innebär att besiktningsmannen ska vara objektiv. Detta är dock inte samma sak som att besiktningsmannen ska vara ojävig. Samma besiktningsman får alltså anlitas av beställaren i återkommande uppdrag, så länge denne utför sina besiktningsuppdrag på ett för både entreprenören och beställaren objektivt sätt.
Av andra stycket framgår att om beställaren underlåter att medverka till att besiktningsman utses till för- eller särskild besiktning så har entreprenören rätt att utse besiktningsman.
Bestämmelsen reglerar vem eller vilka som ska avgöra ett överbesiktningsförfarande. Antingen verkställs den av en gemensamt utsedd person eller av en nämnd varvid vardera part utser en ledamot vartefter de båda partsutsedda ledamöterna utser en tredje ledamot som ska vara ordförande. Nämnden består vanligtvis av advokater eller tekniska kunniga. Överbesiktningsnämndens sammansättning beror på vilken typ av frågor, om det är särskild tyngdpunkt mot frågor av juridisk eller teknisk natur. Nämndens ordförande torde dock normalt vara en jurist.
Bestämmelsen reglerar att av parterna gemensamt utsedd besiktningsman eller ledamot av överbesiktningsnämnd inte ska vara jävig. Jävsfrågan ska bedömas enligt förvaltningslagen (1986:223) trots att den numera är upphävd. Det lagrum i förvaltningslagen som genom hänvisningen i AB 04 är av särskilt intresse är 11 § av vilken framgår. ”Den som ska handlägga ett ärende är jävig 1.) om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2.) om han eller någon närstående är ställföreträdare för den saken angår eller för någon som kan vänta synnerligen nytta eller skada av ärendets utgång, 3.) om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4.) om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5.) om det i övrigt finns särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.”
Bestämmelsen reglerar hur kallelse ska ske såvitt avser samtliga besiktningar som avhandlas i AB 04 kap. 7. Kallelse ska ske i god tid. Om part inte närvarar vid besiktning trots att det saknas godtagbara skäl så kan besiktning ända verkställas.
Parter i avtalet är entreprenören och beställaren. Det är dessa som kallas till besiktning. Den förutseende entreprenören får se till att dennes underentreprenörer, i den mån det är nödvändigt, får del av kallelsen till besiktningen.
Av bestämmelsen, som gäller för alla besiktningar enligt AB, följer utan att direkt att anges att det är besiktningsmannen som ska undersöka och bedöma huruvida entreprenaden är kontraktsenlig. Även om det vanligtvis är beställaren som ensam utser besiktningsman så ska denne iaktta båda parters rättigheter och skyldigheter. Utgångspunkten för besiktningsmannen är parternas entreprenadhandlingar (enligt Begreppsbestämningar med anmärkningar i AB 04 är entreprenadhandlingar: ”kontraktshandlingar jämte handlingar som tillkommer från kontraktets tecknande och intill garantitidens början och som enligt kontraktshandlingarna eller senare överenskommelser ska gälla för entreprenaden”). Det är nödvändigt att besiktningsmannen får del av och sätter sig in i dessa inför sitt bedömande av förekomsten av fel.
Av andra stycket framgår att beställaren endast har rätt att göra gällande fel som inte framgår av besiktningsutlåtandet om det (i) i och för sig förelåg i samband med besiktningen men var dolt eller (ii) om beställaren skriftligen anmält felet inom sex månader från entreprenadtidens utgång eller, om felet är väsentligt, inom arton månader. Till väsentliga fel räknas t. ex. att byggnaden inte håller tätt eller ett fel som i förhållande till kontraktssumman uppgår till betydande värden.
Av bestämmelsens första stycket framgår det viktigaste i hela besiktningsförfarandet, nämligen besiktningsmannens beslut att godkänna eller inte godkänna besiktningen vilket ska ske i samband med ett slutsammanträde.
En entreprenad kan godkännas även om det föreligger fel, det viktiga är att felen vid en samlad bedömning är av mindre betydelse och förekommer i begränsad omfattning. Det kan å anda sidan räcka med ett enda fel, t. ex. felaktiga branddörrar, för att entreprenaden inte ska godkännas. Om besiktningsmannen inte godkänner entreprenaden är det mycket viktigt att denne i utlåtandet motiverar beslutet så att entreprenören har en rimlig möjlighet att så fort som möjligt vidta rättelse, sjätte stycket. När entreprenaden är godkänd så är den ”avlämnad” vilket för med sig en rad betydelsefulla rättsverkningar, t. ex. så börjar ansvarstiden löpa dagen efter godkänd slutbesiktning.
Om entreprenaden inte godkänns ska besiktningsmannen besluta om fortsatt slutbesiktning, fjärde stycket. Besiktningsmannen bör samråda med parterna för tidpunkt för fortsatt slutbesiktning men entreprenören avgör när det som tidigast kan ske då denne rimligen bäst vet vilka åtgärder som ska vidtas i samband med felavhjälpande och den tid som kommer att behöva tas i anspråk. Även efter fortsatt slutbesiktning kan besiktningsmannen finna skäl att inte godkänna entreprenaden varvid det blir aktuellt men ännu en fortsatt slutbesiktning.
Besiktningsmannen kan även föreskriva ny slutbesiktning, femte stycket. Det sker när entreprenaden uppenbarligen inte är så färdigställd så att det föreligger förutsättningar för ett godkännande. Med ”uppenbarligen” avses att det ska vara fullständigt klart att entreprenaden inte är så färdigställd att den kan godkännas i det skick som entreprenaden har vid slutbesiktningstillfället. Beslutet att föreskriva ny slutbesiktning ska tas i besiktningens inledning. Av AB 04 kap. 7 § 15 framgår att ersättning för avbruten slutbesiktning bekostas av entreprenören medan beställaren bekostar ny slutbesiktning.
Av bestämmelsens sjunde stycke framgår det att entreprenaden ska betraktas som godkänd och avlämnad från den dag som besiktningen rätteligen skulle ha skett om det till följd av beställarens underlåtenhet inte sker någon slutbesiktning.
Slutligen framgår av bestämmelsen den tämligen ovanliga situationen att parterna har överenskommit att avlämnande ska ske på annat sätt än genom slutbesiktning. I så fall gäller i stället vad parterna har avtalat i detta avseende.
Bestämmelsens första stycke föreskriver att besiktningsmannen i besiktningsutlåtandet ska anteckna vad denne anser vara fel (s.k. E-anmärkningar) och vad beställaren påtalat men besiktningsmannen inte betraktas som fel (s.k. B-anmärkningar). Även om den tämligen ovanliga situationen inträffar att entreprenaden är kontraktsenligt utförd men besiktningsmannen trots detta är av uppfattningen att det föreligger fel så ska detta antecknas i utlåtandet. För att besiktningsmannen ska ha rätt att anteckna en E-anmärkning ska part innan dess ha getts tillfälle att yttra sig i saken.
Av tredje stycket sker en hänvisning till AB 04 kap. 5 § 18 som avhandlar sådana fel som entreprenören inte är skyldig att avhjälpa om det är oskäligt varvid en kostnadsreglering i stället ska ske. Det kan t. ex. röra sig om ett stort antal badrum som entreprenören har valt en något annorlunda klinker än vad som föreskrivits. Ett avhjälpande skulle i så fall innebära att badrummen skulle behöva göras om från grunden. Nu aktuell bestämmelse innebär att besiktningsmannen ska bedöma hur mycket entreprenadsumman ska sättas ned till följd av felet.
Fjärde stycket behandlar utredningspunkter (s.k. U-anmärkningar). Efter att utredningen har genomförts ska besiktningsmannen ta ställning till utredningen och felfrågan.
Slutligen framgår att besiktningsutlåtandet ska översändas till parterna inom tre veckor, femte stycket, samt att ett utlåtande från överbesiktning ska avges utan dröjsmål, sjätte stycket.
Av bestämmelsen framgår att utlåtande från besiktning ska upprättas skriftligen. Vidare framgår vad utlåtandet ska omfatta. Det är inget absolut krav att samtliga punkter i den lista som tas upp i bestämmelsen följs exakt. BKK har upprättat ”Handledning för besiktning” som hjälp för besiktningsmannen.
Av bestämmelsen regleras kostnad för besiktning. Huvudregeln är att ersättning till besiktningsman betalas av beställaren.
Har parterna utsett besiktningsman gemensamt svarar de för hälften var av kostnaderna.
Vid fortsatt slutbesiktning, avbruten slutbesiktning, efterbesiktning, av entreprenören påkallad särskild besiktning och om fel som entreprenören ansvarar för konstaterats vid särskild besiktning så är det entreprenören som svarar för besiktningskostnaderna, om inte särskilda skäl föreligger.
Vid överbesiktning är utgången vid besiktningen avgörande vilket innebär att den part som förlorar är den som ska erlägga ersättning för överbesiktningsförfarandet. Det är emellertid viktigt att ta i beaktande att parterna svarar solidariskt för besiktningskostnaderna. Det innebär att om den part som förlorar inte har ekonomiska tillgångar (för att denne är på obestånd) så kommer den andra parten att få erlägga ersättning för överbesiktningen.
Av sista stycket i bestämmelsen framgår att det är entreprenören som bekostar erforderlig handräckning. Det kan exempelvis innebära att bistå med skylift för att kunna inspektera fasadarbeten.
Av bestämmelsen följer att part som är missnöjd med ett besiktningsutlåtande har rätt att få frågan prövad i allmän domstol (med tingsrätt som första instans) eller inom ramen för ett skiljeförfarande. Denna rätt gäller även om överbesiktning har skett. Varken slut- eller överbesiktning äger därmed rättskraft.
Bestämmelsen innebär att om separata kontraktstider överenskommit avseende olika huvuddelar så ska bestämmelserna i AB 04 kap. 7 tillämpas på varje huvuddel. Det innebär att när en entreprenad avseende flera olika hus, varvid varje hus omfattas av en huvuddel, ska besiktigas så kommer varje hus att bli föremål för separat slutbesiktning och godkännande.

Kapitel 8 HÄVNING

Av bestämmelsen framgår de hävningsgrunder som beställaren har rätt att åberopa enligt AB 04. Notera att hävningsgrunderna inte är uttömmande, utan beställaren har därutöver rätt att häva kontraktet på allmänna avtalsrättsliga principer. Däremot har beställaren inte rätt att kringgå förutsättningarna enligt AB 04 kap. 8 § 1, dvs. om beställaren exempelvis grundar hävningen på försening så måste han åberopa AB 04 kap. 8 § 1 p. 1 och uppfylla kraven i denna.
Notera att hävningen endast tar sikte på framtida arbeten. Man kan inte häva redan utförda arbeten.
I korthet ingår här rätten för beställaren att häva entreprenaden:
1.     För att entreprenaden har försenats. Ytterligare förutsättningar är att entreprenaden uppenbarligen inte kommer att kunna färdigställas inom kontraktstiden. Naturligtvis får förseningen inte bero på omständigheter som hade berättigat entreprenören tidsförlängning. Därtill krävs att förseningen medför väsentlig olägenhet för beställaren. Med andra ord är inte varje försening hävningsgrundande.
2.     Entreprenören inte, sedan denne stoppat arbetena enligt AB 04 kap. 8 § 3, antingen återupptagit arbetena eller hävt i enlighet med den bestämmelsen.
3.     Entreprenaden, eller del av den, i väsentligt hänseende inte utförts kontraktsenligt samt avhjälpande inte skett i tid efter att beställaren begärt detta. Beställaren har även rätt att häva om entreprenören på något annat sätt inte fullgör sina åtaganden på sådant sätt att entreprenadens korrekta färdigställande äventyras.
4.     Entreprenören antingen försätts i konkurs eller är på obestånd till sådan grad att man kan räkna med att denne inte kommer fullgöra sina åtaganden. Vidare ska entreprenören inte ha ställt betryggande säkerhet för fullgörandet. Gör inte entreprenören detta utan dröjsmål efter beställarens begäran härom har beställaren rätt att häva.
5.     Entreprenören inte ställt erforderlig säkerhet enligt AB 04 kap. 6 § 21 i rätt tid.
6.     Entreprenören inte ställer någon fyllnadsäkerhet enligt AB 04 kap. 6 § 23 sedan ställd säkerhet försämrats.
7.     Entreprenören överlåtit entreprenadkontraktet på någon annan utan att ha fått beställarens godkännande. Dock krävs att detta också är av beaktansvärd betydelse för beställaren.
8.     Entreprenören avlider, ställs under förvaltarskap eller god man, eller sätts ur stånd att färdigställa entreprenaden pga. sjukdom eller olycka. Ytterligare en förutsättning är att dennes rättsinnehavare för hans räkning, utan dröjsmål, ska visa att den kan färdigställa entreprenaden kontraktsenligt.
9.     Någon del av entreprenaden, som inte avlämnats, drabbats av väsentlig skada (eller skada som väsentligt rubbar förutsättningarna för kontraktets fullgörande) pga. krig, uppror, naturkatastrof eller liknande.
10. Byggnads- och reparationsberedskap träder i kraft eller myndighet tar beställarens eller entreprenörens organisation i anspråk vid krig eller krigsfara.
11. Entreprenaden har behövt avbrytas under så lång tid att förutsättningarna för att fullgöra densamma väsentligen har rubbats. Det krävs vidare att skälet till att entreprenaden behövt avbrytas inte ska bero på någon av parterna.
Bestämmelsen reglerar entreprenörens rätt att häva entreprenaden. Liksom ovan är hävningsgrunderna inte uttömmande, utan entreprenören har därutöver rätt att häva kontraktet på allmänna avtalsrättsliga principer. Däremot har entreprenören inte rätt att kringgå förutsättningarna enligt AB 04 kap. 8 § 2, dvs. om entreprenören exempelvis grundar hävningen på sen betalning måste han åberopa AB 04 kap. § 2 p. 1 och uppfylla kraven i denna.
Notera att hävningen endast tar sikte på framtida arbeten. Man kan inte häva redan utförda arbeten.
I korthet ingår här rätten för entreprenören att häva entreprenaden:
1.     Beställaren inte betalat i rätt tid, eller underlåtit att i rätt tid fullgöra något annat av sina åtaganden. I båda fallen måste detta vara av väsentlig betydelse. Vidare ska entreprenören ha krävt rättelse av beställaren och beställaren ska ha underlåtit att därefter vidta rättelse utan dröjsmål.
2.     Beställaren antingen försätts i konkurs eller är på obestånd till sådan grad att man kan räkna med att denne inte kommer fullgöra sina åtaganden. Vidare ska beställaren inte ha ställt betryggande säkerhet för fullgörandet. Gör inte beställaren detta utan dröjsmål efter entreprenörens begäran härom har entreprenören rätt att häva. Har entreprenören krävt säkerhet har han också rätt att avbryta arbetena. För det fall att arbetena därefter återupptas har entreprenören rätt till ersättning för de kostnader som avbrottet i sin tur medfört.
3.     Beställaren inte ställt erforderlig säkerhet enligt AB 04 kap. 6 §21 i rätt tid.
4.     Beställaren inte ställer någon fyllnadsäkerhet enligt AB 04 kap. 6 § 23 sedan ställd säkerhet försämrats.
5.     Beställaren överlåtit sin (hela eller del av) rätt till entreprenaden (dvs. resultaten) eller egendomen som entreprenaden avser på någon annan utan att ha fått entreprenörens godkännande och inte heller ställt betryggande säkerhet. Vidare krävs att det genom överlåtelsen finns risk att beställaren inte kommer fullgöra sina åtaganden.
6.     Beställaren överlåtit entreprenadkontraktet på någon annan utan att ha fått entreprenörens godkännande. Dock krävs att detta också är av beaktansvärd betydelse för entreprenören.
7.     Någon del av entreprenaden, som inte avlämnats, drabbats av väsentlig skada (eller skada som väsentligt rubbar förutsättningarna för kontraktets fullgörande) pga. krig, uppror, naturkatastrof eller liknande.
8.     Byggnads- och reparationsberedskap träder i kraft eller myndighet tar beställarens eller entreprenörens organisation i anspråk vid krig eller krigsfara.
9.     Entreprenaden har behövt avbrytas under så lång tid att förutsättningarna för att fullgöra densamma väsentligen har rubbats. Det krävs vidare att skälet till att entreprenaden behövt avbrytas inte ska bero på någon av parterna.
Om entreprenören har rätt att häva kontraktet enligt AB 04 kap. 8 § 2 p. 1 eller 3 – 6 ovan har han även rätt att i stället skicka skriftlig underrättelse till beställaren för att stoppa arbetena tills hävningsgrunden har undanröjts, men aldrig längre än en månad.
Inom denna tid måste entreprenören vidare meddela beställaren om denne avser att häva kontraktet eller återuppta arbetena. Meddelandet ska vara skriftligt. Om entreprenören vare sig häver kontraktet eller återupptar arbetena inom denna tid så gör denne sig skyldig till ett avtalsbrott. Beställaren får då en hävningsrätt enligt AB 04 kap. 8 § 1 p 2.
Entreprenören har om han återupptar arbetena (och hade skäl att avbryta) rätt till tidsförlängning och till ersättning för merkostnader som avbrottet inneburit.
Av bestämmelsen framgår att beställaren utan dröjsmål måste meddela entreprenören om beställaren överlåtit sin (hela eller del av) rätt till entreprenaden (dvs. resultaten) eller egendomen som entreprenaden avser på någon annan.
Efter en hävning ska ett avräkningsförfarande påbörjas. Bestämmelsen reglerar hur parterna ska hantera den utförda delen av entreprenaden vid hävning. Som nämnts ovan kan part inte häva redan utförd del.
I stället ska den utförda delen av entreprenaden värderas, vilket ska gottskrivas entreprenören. Har entreprenören fått mer betalt än värdet på entreprenaden är han skyldig att återbetala det överskjutande beloppet. Har i stället entreprenören utfört mer än vad han fått betalt för har han rätt till betalning upp till värdet av arbetet.
Värderingen ska ske på parts begären och ska beakta de utförda arbetenas beskaffenhet och utgå ifrån kontraktssumman som kontraktsvärdenas totala värde. Förekommande fel och brister kommer således att påverka det belopp som kan gottskrivas entreprenören. Värderingen kommer därmed närmast få samma roll som en besiktning som inte blir av på grund av hävningen. Värdering ska vidare ske utan dröjsmål och skötas på sådant sätt att den inte stör eller hindrar arbetenas fortsatta utförande.
I följande situationer har entreprenören även rätt till ersättning för material och varor som köpts in men inte byggts in samt för underentreprenader:
1)     Entreprenaden drabbats av väsentlig skada pga. krig, uppror, naturkatastrof eller liknande (AB 04 kap. 8 § 1 p. 9 och AB 04 kap. 8 § 2 p. 7), eller
2)     Byggnads- och reparationsberedskap trätt i kraft eller organisation tagits i anspråk (AB 04 kap. 8 § 1 p. 10 och AB 04 kap. 8 § 2 p. 8), eller
3)     Entreprenaden avbrutits under så lång tid att förutsättningarna väsentligen rubbats (AB 04 kap. 8 § 1 p. 11 och AB 04 kap. 8 § 2 p. 9) eller
4)     Entreprenören avlidit, ställts under förvaltarskap eller god man m.m. (AB 04 kap. 8 § 1 p. 8),
Material och varor värderas enligt AB 04 enligt sin anskaffningskostnad. Har beställaren betalat ersättning har han också tagit över entreprenörens rätt till materialet, varan eller underentreprenaden han betalat för.
För det fall att skada uppstått genom krig, terrorhandling, uppror, naturkatastrof eller motsvarande görs avdrag vid värderingen endast om entreprenören inte rimligen kunnat undvika eller begränsa skadan.
Kan parterna inte enas om ett värde för utförd del av entreprenaden ska det tillsättas en nämnd enligt AB 04 kap. 7 §8 , eller en person enligt AB 04 kap. 7 §7, för att utföra värdering. Parterna ska dela kostnaden för värderingen. Har ledamöterna i nämnden kommit fram till olika värderingar ska medianvärdet användas. Beträffande värderingen gäller samma synsätt som för de besiktningar som anges i AB 04 kap. 7, d.v.s. den saknar rättsverkan. Parterna har därför vid en tvist att föra bevisning i den utsträckning som anses lämplig till styrkande av värdet av utförd del av entreprenaden.
Har beställaren haft rätt att häva entreprenaden (och hävt), har han också rätt till skadestånd för den kostnadsökning som täckningsentreprenaden innebär och för övrig skada som hävningen medför.
Vidare har beställaren rätt att själv utföra resterande arbeten (inklusive via annan), utan att behöva konkurrensutsätta ny entreprenör. Naturligtvis är dock beställaren skyldig att begränsa sin skada. Täckningsentreprenaden får inte heller avse andra arbeten än de som entreprenören hade kvar att utföra – för andra arbeten (som alltså hade utgjort ersättningsberättigade ÄTA-arbeten) är entreprenören inte skadeståndsskyldig.
Skadeståndskravet preskriberas om det inte framställts skriftligen inom tre månader efter att de arbeten som fanns kvar att utföra vid hävningen har slutförts. Det är alltså inte samma sak som att entreprenaden slutförts.
Har entreprenören haft rätt att häva entreprenaden (och hävt) har han rätt till skadestånd av beställaren för den skada som hävningen medfört för entreprenören. Naturligtvis är beställaren skyldig att betala för utförd del av entreprenaden (se ovan om värdering).
Skadeståndskravet preskriberas om det inte framställts skriftligen inom tre månader efter att skadan blivit känd.
Hävs kontraktet av beställaren enligt AB 04 kap. 8 § 1 p. 1 – 8 ovan, har entreprenören skyldighet att låta beställaren, eller täckningsentreprenören, överta eller hyra hjälpmedel, material och varor inom arbetsområdet mot skälig ersättning.
Entreprenören måste vidare medverka för att beställaren/täckningsentreprenören ska få överta avtal avseende material, varor och underentreprenörer (dock har entreprenören rätt till ersättning för sina kostnader härför om de avser inte fullgjorda delar av de övertagna avtalen).
Sker en hävning ska parterna utan dröjsmål reglera sina mellanhavanden – naturligtvis förutsätts att kostnadsökning och skada har fastställts.

Kapitel 9 TVISTELÖSNING

Utgångspunkten enligt AB 04 är att tvist ska prövas av allmän domstol om värdet på tvisten inte uppenbart överstiger 150 prisbasbelopp (som gällde vid tidpunkten för väckande av talan, i dag drygt 8 800 000 kr) exklusive moms. I annat fall ska tvisten prövas av skiljenämnd.
Att parterna låter en tvist prövas av rätten innebär inte att någon part har rätt att stoppa sin åligganden, dvs. entreprenören får inte av det skälet stoppa arbetena och beställaren får inte av det skälet innehålla belopp som inte omfattas av tvisteföremålet eller i övrigt inte fullgöra sina åtaganden.
Är fordran förfallen och ostridig har part rätt att väcka talan vid allmän domstol, eller hos myndighet (Kronofogdemyndigheten) trots vad som framgår av AB 04 kap. kap 9 § 1.

Kapitel 10 FÖRENKLAD TVISTELÖSNING

Bestämmelsen tillämpas i princip aldrig, men föreskriver förenklad tvistelösning.
Har parterna alltså någon fråga som de är oense om kan de komma överens om att få frågan prövad av en ojävig skiljeperson. Jävsfrågan ska bedömas enligt förvaltningslagen (1986:223) trots att den numera är upphävd. Det lagrum i förvaltningslagen som genom hänvisningen i AB 04 är av särskilt intresse är 11 § av vilken framgår. ”Den som ska handlägga ett ärende är jävig 1.) om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2.) om han eller någon närstående är ställföreträdare för den saken angår eller för någon som kan vänta synnerligen nytta eller skada av ärendets utgång, 3.) om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4.) om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5.) om det i övrigt finns särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.”
Parterna ska vidare gemensamt utse skiljeperson (om inte så redan skett i kontraktshandlingarna). En vecka från att skiljepersonen utsetts ska parterna yttra sig skriftligt i den tvistiga frågan. Har skiljepersonen utsetts redan i kontraktshandlingarna ska detta ske en vecka från att parterna kommit överens om förenklad tvistelösning.
Yttrandet samt övriga handlingar som åberopas ska skickas både till skiljepersonen och till motparten. Vill part ha sammanträde inför skiljepersonen (dvs. inte endast prövning på handlingarna) ska den ange detta i samband därmed.
Därefter har parterna rätt att yttra sig en gång över motpartens skrift såvida inte skiljepersonen tycker att det är nödvändigt med fler yttranden. Detta ska göras inom en vecka från mottagandet av motpartens skrift och ska skickas till både motparten och skiljepersonen.
Skiljepersonen har därefter fyra veckor på sig att meddela beslut. Beslutet ska även ha en kort motivering samt innehålla uppgift om vilken part som ska betala hans arvode. I övrigt står parterna sina egna kostnader.
Beslutet är bindande om inte parterna når annan lösning eller någon av parterna anmäler missnöje – i sådana fall ska AB 04 kap. 9 § 1 tillämpas.
Anmälan om missnöje ska göras skriftligen till månaden inom en månad från att man fått del av beslutet.
Den förenklade tvistelösningen kan vidare avbrytas genom att part helt enkelt väcker talan enligt AB 04 kap. 9 §1 och denna talan inbegriper den fråga som prövas i den förenklade tvistelösningen. Den part som gör detta ska i sådana fall betala skiljepersonens arvode.